När Robotar Bestämmer Över Liv Och Död / När robotar beslutar om liv och död

Demilitarisering, Europa

av Olof Klugman, Tidningen Syre, Februari 22, 2021

Autonoma vapensystem kan göra dödandet både bekvämare och billigare. Nu kan världen stå inför en ny kapprustning och ett internationellt förbud brådskar, enligt fredsrörelsen. Men den svenska regeringens linje är ett frågetecken.

Autonoma vapensystem kan göra dödandet både bekvämare och billigare. Nu kan världen möta ett nytt vapenlopp och ett internationellt förbud är brådskande, enligt fredsrörelsen. Men den svenska regeringens linje är ett frågetecken.

De står svartklädda i ökenhettan vid Creech air force base, en av USA:s kommandocentraler för beväpnade drönare. I händerna håller de små kistor märkta med Irak, Afghanistan, Somalia och Jemen – länder där amerikanska drönare släckt åtskilliga människoliv.

De är klädda i svart i ökenhettan på Creech Air Force Base, en av USA:s ledningscentraler för beväpnade drönare. I deras händer finns de små kistorna märkta med Irak, Afghanistan, Somalia och Jemen – länder där amerikanska drönare har släckt flera liv.

En av dem som på det här sättet vill påminna de anställda på anläggningen om vilka konsekvenser verksamheten får tusentals mil bort är Ann Wright. I tre decennier har hon tjänat den amerikanska staten, som officer och diplomat. När hon denna fredag i mars 2015 hör till dem som inte nöjer sig med den fortfarandesamma manifestationen utan bestämmer sig för att blockera trafiken vid kommandocentralen griper polisen in och för henne till arresten i Las Vegas.

Ann Wright är en av dem som vill påminna de anställda på anläggningen om konsekvenserna av deras handlingar tusentals mil bort. I tre decennier har hon tjänat den amerikanska regeringen som militär officer och diplomat. När hon denna fredag i mars 2015 är bland dem som inte är nöjda med den tysta demonstrationen utan bestämmer sig för att blockera trafiken vid ledningscentralen, ingriper polisen, griper hre och tar henne till fängelset i Las Vegas.

Det är åt fredsrörelsen Ann Wright viger sin tid, efter att invasionen av Irak 2003 blev droppen som fick hennes bägare att rinna över och hon sa upp sig från utrikesdepartementet. Hon har inte ångrat sig.

Ann Wright ägnar sin tid åt fredsrörelsen, efter att invasionen av Irak 2003 blev droppen och hon sa upp sig från UD. Hon har inte ångrat beslutet.

– Min röst är mer kraftfull utanför statsapparaten än innanför, säger Ann Wright från hemmet på Hawaii.

– "Min röst är mer kraftfull utanför statsapparaten än inuti", säger Ann Wright från sitt hem på Hawaii.

Autonoma vapen snart här

Autonoma vapen är snart här

Drönare är hennes specialområde. Inte de fiffiga skapelser som flyger blod till sjuka på svårtillgängliga platser i Rwanda eller hittar människor som försvunnit i den svenska skogen. De drönare Ann Wright intresserat sig för räddar inga liv, de släpper bomber och avfyrar missiler tusentals mil från de kommandocentraler de styrs ifrån.

Drönare är hennes specialitet. Inte de smarta maskinerna som flyger blod till de sjuka på svåråtkomliga platser i Rwanda eller hittar människor som försvunnit i den svenska skogen. Drönarna Ann Wright är intresserad av räddar inte liv, de släpper bomber och avfyrar missiler tusentals mil från ledningscentralerna de styrs från (tusentals mil bort).

– Det blir lättare att stå ut med kriget när dina egna unga män och kvinnor sitter i ett luftkonditionerat rum och tittar på en datorskärm, säger hon.

– Det blir lättare (för allmänheten) att stå ut med kriget när dina egna unga män och kvinnor sitter i ett luftkonditionerat rum och tittar på en datorskärm, säger hon.

Kanske är det bara början. De drönare och andra obemannade vapensystem som redan är en högst påtaglig verklighet kräver en människa som trycker på knappen för att vapnen ska avfyras. Men snart kan de helt autonoma vapnen vara här, de som är förprogrammerade att både identifiera mål och oskadliggöra dem. Eller för att tala klarspråk: Vapnen som själva avgör vem som ska dö och vem som ska leva.

Kanske är det bara början. Drönarna och andra obemannade vapensystem som redan är en mycket påtaglig verklighet kräver att en person trycker på knappen för att vapnen ska avfyras. Men snart kan de helt autonoma vapnen vara här, de som är förprogrammerade att både identifiera mål och neutralisera dem. Eller rent ut sagt: vapnen som själva bestämmer vem som ska dö och vem som ska leva.

Ann Wright demonstrerar utanför det amerikanska utrikesdepartementet där hon själv tjänstgjort som diplomat i sexton år. Foto: Koa Books

Ann Wright demonstrerar utanför det amerikanska utrikesdepartementet, där hon själv tjänstgjorde som diplomat i sexton år. Foto: Koa Books

Helt autonoma vapen kan vara drönare som själva fattar beslut om att avfyra missiler och släppa bomber, men också om till exempel båtar eller pansarfordorn. Kort sagt, vilka vapentyper som helst kan bli autonoma.
Med helt autonoma vapen, eller mördarrobotar som de också kallas, sänks trösklarna ytterligare för att ge sig ut på militära äventyr. Därmed kommer världens konflikter bli fler, fruktar Daan Kayser, som arbetar för den nederländska fredsorganisationen Pax och den internationella kampanjen Stop killer robots, stoppa mördarrobotarna.

Helt autonoma vapen kan vara drönare som fattar egna beslut om att avfyra missiler och släppa bomber, men också om till exempel ubåtar eller pansarfordon. Kort sagt, alla typer av vapen kan bli autonoma. Med helt autonoma vapen, eller mördarrobotar som de också kallas, sänks trösklarna ytterligare för att ge sig ut på militära äventyr. Detta kommer att öka världens konflikter, befarar Daan Kayser, som arbetar för den holländska fredsorganisationen Pax och den internationella kampanjen Stop killer robots, stop the killer robots.

Daan Kayser varnar också för en kapprustningsspiral där i synnerhet USA och Kina hetsar varandra att spendera allt större summa för att ligga längst fram i utvecklingen av de autonoma vapensystemen.

Daan Kayser varnar också för en kapprustning i spiral där framför allt USA och Kina hetsar upp varandra att spendera ständigt ökande summor för att ligga i framkant av utvecklingen av autonoma vapensystem.

– Angelägna om att utveckla vapnen så snabbt som möjligt skulle de kanske inte tänka så mycket på konsekvenserna, säger han.

"Bekymrade över att utveckla vapnen så snabbt som möjligt, kanske de inte tänker så mycket på konsekvenserna", säger han.

Bidrar till en instabil värld

Daan Kaysers dystra framtidsscenario tar inte slut där. Svårigheten att avgöra vem som ligger bakom en attack bidrar till en mer instabil värld som är svårare att överblicka. Dessutom är tekniken billig att kopiera när den väl finns på plats och kan spridas till mindre länder som terrorgrupper. Därmed kan den världspolitiska spelplanen förändras i grunden, med ökad spänningar som följd, enligt Daan Kayser. Det betyder inte att han längtar tillbaka till den tid då USA var ensam supermakt.

Daan Kaysers dystra framtidsscenario slutar inte där. Svårigheten att avgöra vem som ligger bakom en attack bidrar till en mer instabil värld som är svårare att se. Dessutom är tekniken billig att kopiera när den väl är på plats och kan spridas till både mindre länder och terrorgrupper. Därmed kan den världspolitiska spelplanen förändras i grunden, med ökade spänningar som följd, enligt Daan Kayser. Det betyder inte att han längtar efter tiden då USA var den enda supermakten.

– Det bästa vore om alla länder var jämlika när det gäller militär och politisk makt så att de kunde balansera ut varandra. Problemet är att utvecklingen av autonoma vapen kan leda till mycket snabba växlar i maktbalansen, säger Daan Kayser.

– Det vore bäst om alla länder var jämlika vad gäller militär och politisk makt så att de kunde balansera varandra. Problemet är att utvecklingen av autonoma vapen kan leda till mycket snabba förändringar i maktbalansen, säger Daan Kayser.

Redan dagens beväpnade drönare, som nu sprider sig till allt fler länder, rubbar maktbalansen mer än gamla stormakter vill kännas vid, enligt Ann Wright. USA:s attack för ett år sedan mot Qasem Soleimani, ledaren för det iranska revolutionsgardet, ser hon som ett illustrativt exempel. Irans vedergällning kommer, det är hon övertygad om.

Även dagens beväpnade drönare, som nu sprider sig till allt fler länder, rubbar maktbalansen mer än vad gamla stormakter vill känna, enligt Ann Wright. Hon ser USA:s attack mot Qasem Soleimani, ledaren för det iranska revolutionsgardet, för ett år sedan som ett illustrativt exempel. Irans vedergällning kommer, är hon övertygad om.

– Våra politiska ledare verkar tro att vi är ensamma om tekniken, varför skulle vi annars döda Qasem Soleimani? Man kan inte avrätta Irans mest populära militära och förväntade sig att de inte ska svara med samma mynt. De har drönarna och de har vapnen, säger Ann Wright.

– Våra politiska ledare verkar tro att vi är ensamma om teknik, varför skulle vi annars döda Qasem Soleimani? Man kan inte avrätta Irans mest populära militär och förvänta sig att de inte ska svara på samma sätt. De har också drönare och de har vapen, säger Ann Wright.

Färre skulle dö

Utvecklingen av drönare tog fart under George Bush den yngres dagar i Vita huset, genom krigen i Afghanistan och Irak. Det sas att de nya vapnen var precisa och skulle minska antalet dödsoffer. Ann Wright konstaterar att det inte är så drönarna använts. Missilerna och bomberna har inte sällan slagit blint.

Utvecklingen av drönare ökade under George Bush den yngres dagar i Vita huset, i krigen mot Afghanistan och Irak. Det sägs att de nya vapnen var exakta och skulle minska antalet offer. Ann Wright konstaterar att det inte är vad som hände med drönarna. Drönarnas missiler och bomber har ofta slagit blint.

– Vi har satt hela bröllopssällskap och begravningsföljen flyga i luften och sedan den sjukvårdspersonal som kommer för att rädda dem, säger hon.
I diskussionen om helt autonoma vapen återkommer argumentet att civila kan skonas med hjälp av teknik som träffar rätt. Men Daan Kayser påpekar att tekniken är beroende av den data vi förser den med – information från en fördomsfull värld dominerad av västerländska vita män.

– Vi har sett hela bröllopsfesten och begravningståget flyga i luften och sedan sjukvårdspersonalen som kommer för att rädda dem, säger hon.

I diskussionen om helt autonoma vapen återkommer argumentet att civila kan skonas med hjälp av teknik som träffar rätt. Men Daan Kayser påpekar att teknologin beror på den data vi förser den med – information från en fördomsfull värld som domineras av västerländska vita män.

Fördomsfull AI

Exemplen är många på hur människors fördomar och snäva perspektiv smittar av sig på tekniken: Automatiska tvålpumpar på offentliga toaletter som bara reagerar på ljusa händer. Afroamerikaner som arresteras för att kameran felaktigt känt igen dem som kriminella. foto-
appar som bara tar bilder på personer med en viss sorts ögonform. Algoritmerna har tränats främst på vita personer och gör helt enkelt fler felbedömningar när det gäller icke-vita personer.

Det finns många exempel på hur människors fördomar och snäva perspektiv sprider sig till tekniken: Automatiska tvålpumpar på offentliga toaletter som bara reagerar på lätta händer. Afroamerikaner greps för kameran och identifierade dem felaktigt som brottslingar. Foto-appar som bara tar bilder på personer med en viss typ av ögonform. Algoritmerna har tränats främst på vita människor och gör helt enkelt fler felbedömningar när det kommer till icke-vita.

– Addera ett vapen till ekvationen så blir det mycket problematiskt, säger Daan Kayser.

– Lägg till ett vapen i ekvationen så blir det väldigt problematiskt, säger Daan Kayser.

Det är inte bara fredsrörelsen som fruktar helt autonoma vapen. 2018 lovade den svenska experten på artificiell intelligens (AI) Max Tegmark att inte delta i utvecklingen av helt autonoma vapen. Han fick med sig ett stort antal kollegor på ett upprop där de både argumenterar för att det är moraliskt tvivelaktigt att låta maskiner avgöra människors liv och död och varnar för vilka kraftfulla verktyg för våld och förtryck autonoma vapen kan innebära, särskilt när de kopplas samman med system för övervakning. Max Tegmark hör till dem som befarar att autonoma vapensystem i framtiden kan användas för att bedriva etnisk rensning.

Det är inte bara fredsrörelsen som fruktar helt autonoma vapen. 2018 lovade den svenska experten på artificiell intelligens (AI) Max Tegmark att inte delta i utvecklingen av helt autonoma vapen. Han tog med sig ett stort antal kollegor på samtal där de båda hävdar att det är moraliskt tveksamt att låta maskiner avgöra människors liv och död och varnar för vilka kraftfulla verktyg för våld och förtryck autonoma vapen kan innebära, särskilt när de är kopplade till övervakningssystem. Max Tegmark är en av dem som fruktar att autonoma vapensystem i framtiden kan användas för att utföra etnisk rensning.

Nu pågår samtal i FN inom CCW, konventionen om särskilt inhumana vapen. För att komma framåt där krävs konsensus. Om man misslyckas med att uppnå det under 2021, vilket förefaller vara det mest sannolika, anser Daan Kayser att de länder som vill gå vidare på egen hand.

Samtal pågår nu i FN inom CCW, konventionen om särskilt inhumana vapen. För att komma vidare där krävs konsensus. Om man misslyckas med att uppnå detta 2021, vilket verkar vara det mest troliga, tror Daan Kayser att de länder som vill gå vidare på egen hand.

– Det är bråttom att få ett avtal på plats. Annars riskerar vi att hamna i en situation där utvecklingen är utom kontroll och vi önskar att vi införa regleringar, säger han.

– Det är angeläget att få ett avtal på plats. Annars riskerar vi att hamna i en situation där utvecklingen går över styr och vi önskar att vi hade infört regelverk, säger han.

Robotar bevakar gränsen

Robotar vaktar gränsen

Mördarrobotar må låta som någonting i en dystopisk Hollywoodfilm. Men faktum är att Sydkorea redan bevakar gränsen mot Nordkorea med robotar som på egen hand skulle kunna döda eventuella inkräktare, men som försetts med ett ”lås” som innebär att en människa måste godkänna att skott avlossas. Och för ett drygt år sedan påstod Turkiet att de inom kort skulle ha helt autonoma drönare redo att strida i Syrien. Påståendet möttes med tvivel från experter, men kan ändå ses som en påminnelse om att utvecklas pågår.

Mördarrobotar kan låta som något i en dystopisk Hollywoodfilm. Men faktum är att Sydkorea redan bevakar gränsen mot Nordkorea med robotar som på egen hand kan döda vilka inkräktare som helst, men som är utrustade med ett ”lås” som gör att en människa måste godkänna att skott avlossas. Och för drygt ett år sedan hävdade Turkiet att de snart skulle ha helt autonoma drönare redo att slåss i Syrien. Uttalandet möttes av tvivel från experter, men kan ändå ses som en påminnelse om att utvecklingen pågår.

USA och Ryssland har uttryckt skepsis inför ett internationellt förbud. Tillsammans med Kina antas de ligga i frontlinjen när det gäller utvecklingen av autonoma vapen. Men Daan Kayser tycker inte man ska stirra sig blind på att få med sig motsträviga stormakter.

USA och Ryssland har uttryckt skepsis mot ett internationellt förbud. Tillsammans med Kina tros de ligga i framkant när det gäller utvecklingen av autonoma vapen. Men Daan Kayser tycker inte att man ska stirra sig blind på att få med sig motvilliga stormakter.

– Jag hör folk säga att det är meningslöst om inte Ryssland och USA är med, men vi har satt när det gäller avtalen som förbjuder klustervapen och landminor att det skapar normer som har effekt också på dem, trots att de inte skrivits under, säger han. .

– Jag hör folk säga att det är meningslöst om Ryssland och USA inte är inblandade, men vi har sett när det gäller avtalen som förbjuder klustervapen och landminor att det skapar normer som har påverkat dem också, t.o.m. fast de inte har skrivit på, säger han.

”Regeringen är passiv”

"Regeringen är passiv"

Han menar att ett avtal skulle ha effekt för att länder är mer än man kan tro om sitt internationella rykte, men också för att det skulle göra finansiella institutioner mindre pigga på att investera i tekniken.

Han menar att ett avtal skulle få effekt eftersom länder är mer oroliga än man kan tro över deras internationella rykte, men också för att det skulle göra finansinstitutioner mindre sugna på att investera i teknik.

Den svenska regeringens agerande imponerar inte på Daan Kayser. I fjolårets utrikesdeklaration slog regeringen fast att Sverige ska köra på för ett ”effektivt internationellt förbud”. Men när ett tiotal länder, däribland Tyskland, Österrike och Brasilien gått samman och beskrivit hur de vill att ett regelverk utformas har Sverige inte varit med.

Den svenska regeringens agerande imponerar inte på Daan Kayser. I förra årets utrikesdeklaration slog regeringen fast att Sverige borde driva på för ett ”effektivt internationellt förbud”. Men när ett dussintal länder, däribland Tyskland, Österrike och Brasilien, gick samman och beskrev hur de vill att ett regelverk ska utformas har Sverige inte varit med.

Tre av fyra svenska motsätter sig en utveckling av vapen som själva väljer ut och attackerar mål utan mänsklig inblandning, enligt en färsk opinionsundersökning, beställd av Stop killer robots. Det borde motivera den svenska regeringen att kliva fram, anser Daan Kayser.

Tre av fyra svenskar motsätter sig utvecklingen av vapen som själva väljer ut och attackerar mål utan mänsklig inblandning, enligt en färsk opinionsundersökning, beställd av Stop mördarrobotar. Det borde motivera den svenska regeringen att kliva fram, anser Daan Kayser.

– Sverige hör till de länder där motståndet mot mördarrobotar är som starkast. Det är en stark signal till den svenska regeringen att vara mer ambitiös, säger han.

– Sverige är ett av de länder där motståndet mot mördarrobotar är starkast. Det är en stark signal till den svenska regeringen att vara mer ambitiös, säger han.

Gabriella Irsten, politiska handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), håller med om att den svenska regeringen är passiv.

Gabriella Irsten, politisk handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), håller med om att den svenska regeringen är passiv.

– De säger att Sverige ska vara ledande, men gör egentligen ingenting, säger hon.

Gabriella Irsten anser att den feministiska utrikespolitiken ska vägleda Sveriges ställningstaganden borde kunna användas för att driva på ett förbud. Hon pekar bland annat på farhågor om att autonoma vapensystem skulle kunna användas för att underlätta systematiskt sexuellt våld i konflikter, till exempel genom att samla ihop kvinnor och flickor.

Gabriella Irsten menar att den feministiska utrikespolitik som ska styra Sveriges ståndpunkter borde kunna användas för att driva på ett förbud. Hon pekar bland annat på farhågor för att autonoma vapensystem skulle kunna användas för att underlätta systematiskt sexuellt våld i konflikter, till exempel genom att sammanföra kvinnor och flickor.

– Sverige borde kunna hantera den här frågan. Verktygen finns, säger hon.

Linde vill inte intervjuas

Linde vill inte bli intervjuad

Att reda ut vad som egentligen är Sveriges hållning är inte enkelt. Utrikesminister Ann Linde (S) vill inte ställa upp på intervju och när Syre skrev om frågan i oktober skickade utrikesdepartementets presstjänst ett svar som beskrev två förbehåll för att i slutändan ställa sig bakom ett internationellt förbud: Det måste vara tydligt vilka vapen som ska omfattas , dels måste de länder som har förmåga att utveckla tekniken omfattas.

Att ta reda på vad Sveriges inställning egentligen är är inte lätt. Utrikesminister Ann Linde (S) vill inte ställa upp på intervju och när Syre skrev om frågan i oktober skickade UD:s presstjänst ett svar som beskrev två reservationer för att ytterst stödja ett internationellt förbud: För det första ska det framgå vilken vapen ska täckas, och de länder som kan utveckla tekniken måste täckas.

I höstas publicerade Syre UD:s svar i sin helhet – ändå ringde en av utrikesministerns medarbetare upp Syres reporter och bad om ett tillägg till artikeln i efterhand där man underströk att man såg risker med autonoma vapen, men utan att ta tillbaka de båda förbehållen.

I höstas publicerade Syre UD:s svar i sin helhet – ändå ringde en av utrikesministerns anställda Syres reporter och bad om ett komplement till artikeln i efterhand och betonade att de såg risker med autonoma vapen, men utan att dra tillbaka de två reservationerna.

UD:s svar fick Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Janine Alm Ericson att gå i taket. Några förbehåll för ett svenskt stöd för ett internationellt förbud anser att hon inte finns, enligt överenskommelsen mellan regeringspartierna. När hon sedan frågade Ann Linde om saken i riksdagen formulerade sig utrikesministern annorlunda:

UD:s svar fick Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Janine Alm Ericson att gå i taket. Hon menar att det inte finns några reservationer mot svenskt stöd för ett internationellt förbud, enligt överenskommelsen mellan regeringspartierna. När hon sedan frågade Ann Linde om saken i riksdagen formulerade sig utrikesministern annorlunda:

– Vi vill att ett effektivt förbud ska omfatta så många som möjligt, ge också länder som försöker att utveckla vapnen. Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att de stöder utformningen av förbudet, sa Ann Linde.

– Vi vill ha ett effektivt förbud som omfattar så många människor som möjligt, naturligtvis också de länder som försöker utveckla vapen. Det behöver dock inte betyda att de aktivt stödjer utformningen av förbudet, sa Ann Linde.

Internationell rätt bygger på att avtal är bindande för de länder som skriver under och ratificerar dem. Vad Sveriges linje blir ifall till exempel USA och Ryssland ställer sig utanför får Syre inget svar på. I ett mejl hänvisar UD:s presstjänst till att det inte finns något färdigt förslag. ”Men Sveriges ingång är tydlig – vi tar nu en ledande roll i arbetet för att hitta vägar fram för att effektivt förbjuda dödliga autonoma vapensystem”, skriver UD.

Folkrätten bygger på att avtal är bindande för de länder som undertecknar och ratificerar dem. Vad Sveriges linje blir om till exempel USA och Ryssland står utanför får Syre inget svar. I ett mejl hänvisar UD:s presstjänst till att det inte finns något färdigt förslag. ”Men Sveriges entré är tydlig – vi tar nu en ledande roll i arbetet med att hitta vägar framåt för att effektivt förbjuda dödliga autonoma vapensystem”, skriver UD.

UD tillägger att tydlighet om vilka vapen som ska omfattas är viktigt för att inte ”drabba försvarsförmågan hos länder med legitima högteknologiska försvarssystem, däribland Sverige”.

UD tillägger att tydlighet kring vilka vapen som ska omfattas är viktigt för att inte ”påverka försvarsförmågan i länder med legitima högteknologiska försvarssystem, inklusive Sverige”.

Inte heller hos den svenska försvarsjätten Saab vill man prata med Syre. I oktober skrev bolaget till Syre att man ska ”hänga med” i utvecklingen mot automation, men om det i framtiden också kan innebära en produktion av helt autonoma vapen får vi inget klart svar på.

Den svenska försvarsjätten Saab vill inte heller prata med Syre. I oktober skrev företaget till Syre att man borde ”hänga med” i utvecklingen mot automatisering, men om det i framtiden även kan innebära tillverkning av helt autonoma vapen får vi inget klart svar.

Saab saluför redan flera obemannade maritima system, däribland undervattensroboten Sea geting. Bolaget lyfter gärna fram produkter som Sea wasp kan användas för att oskadliggöra minor, men vill inte prata om sina framtidsplaner. Däremot betonar man den mänskliga kontrollen över tekniken i projekt man bedriver i dag.

Saab marknadsför redan flera obemannade maritima system, inklusive undervattensroboten Sea wasp. Företaget lyfter gärna fram hur produkter som Sea geting kan användas för att neutralisera gruvor, men vill inte prata om sina framtidsplaner. Däremot läggs vikt vid mänsklig kontroll över tekniken i de projekt vi genomför idag.

Backar från intervjun

Backar från intervjun

”AI skapar bättre möjligheter för system att fatta korrekta beslut men det är viktigt att framhålla att beslutsfattandet inte kan överföras till robotar, det görs i grunden alltid av en människa”, skriver Saabs presskreterare Mattias Rådström i ett mejl.

”AI skapar bättre möjligheter för system att fatta korrekta beslut, men det är viktigt att betona att beslutsfattande inte kan överföras till robotar, det görs i princip alltid av en människa”, skriver Saabs pressekreterare Mattias Rådström i ett mejl.

När den svenska överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén talade om obemannade system och artificiell intelligens på konferensen Folk och försvar i januari kunde man ana kraft bakom orden, trots den coronasäkra digitala distansen.

När svenska överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén talade om obemannade system och artificiell intelligens på konferensen Människor och försvar i januari kunde man ana kraften bakom orden, trots det coronasäkra digitala avståndet.

– Vi måste hålla oss i framkant, sa Micael Bydén.

– Vi måste ligga i framkant, sa Micael Bydén.

Men inte heller vilken utveckling Försvarsmakten ser framför sig får vi veta mer om. Syre utlovas först en intervju med forskningschefen. Men efter att frågorna skickats i förväg dras erbjudandet tillbaka.

Men vi får inte veta mer om den utveckling som Försvarsmakten står inför heller. Oxygen utlovas först en intervju med forskningschefen. Men efter att frågorna har skickats i förväg dras erbjudandet tillbaka.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman gör inte vågen efter ÖB:s tal. Han menar att satsningar på autonoma vapen snarare ligger i industrins än försvarets intresse. Några större moraliska betänkligheter har inte över utvecklingen av autonoma vapen – men han varnar för kostnaderna som kan tränga undan de nya soldater, stridsvagnar och kanoner han vill se.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman gör inte vågen efter ÖB:s tal. Han menar att investeringar i autonoma vapen ligger i industrins intresse snarare än försvaret. Han har inga större moraliska oro över utvecklingen av autonoma vapen – men han varnar för kostnaderna som kan tränga undan de nya soldater, stridsvagnar och kanoner han vill se.

– Vi måste förstå att hur mycket vi än lägger ner på forskning och innovationer kommer vi aldrig kunna mäta oss med länder om USA, Kina och Ryssland, säger han.

"Vi måste förstå att oavsett hur mycket vi investerar i forskning och innovation kommer vi aldrig att kunna konkurrera med länder runt USA, Kina och Ryssland", säger han.

Allan Widman menar att en överdriven teknikvurm präglat det svenska försvaret under de senaste årtiondena. Uppgraderingen av flygplanet Jas Gripen ser han som ett belysande exempel.

Allan Widman menar att ett överdrivet tekniskt vurm har präglat det svenska försvaret de senaste decennierna. Han ser uppgraderingen av Jas Gripen-flygplanet som ett belysande exempel.

– Man ska göra om allt. Det ska vara ny motor, nytt skrov och nya sensorer. Det där är väldiga språng som många gånger leder till förseningar och därmed fördyringar. Industrin med sina tusentals ingenjörer ser gärna satsningar på teknikutveckling, men jag är mer intresserad av att vi får en armé av anständig storlek, säger Allan Widman.

– Man måste göra om allt. Det blir en ny motor, nytt skrov och nya sensorer. Det är enorma språng som ofta leder till förseningar och därmed dyrare sådana. Branschen med sina tusentals ingenjörer ser naturligtvis gärna satsningar på teknikutveckling, men jag är mer intresserad av att ha en armé av hyfsad storlek, säger Allan Widman.

Industrin driver på

Branschen driver på

På Hawaii sitter Ann Wright och resonerar om vad som driver utvecklingen mot autonoma vapen: Industrin, snarare än militären, anser även hon. Hon uppfattar en skepsis inom militären mot att släppa ifrån sig kontrollen och låta datorerna beordra sig själva.

På Hawaii sitter Ann Wright och diskuterar vad som driver utvecklingen mot autonoma vapen: Industrin, snarare än militären, tror hon också. Hon uppfattar en skepsis inom militären mot att släppa kontrollen och låta datorerna beställa sig själva.

– Det kommer inte längre finnas användning för alla dessa generaler när datornummer ett är en förstjärnig general och datornummer två en trestjärnig general, säger hon, bara halvt på skämt.

– Det kommer inte längre att användas för alla dessa generaler när dator nummer ett är en fyrstjärnig general och dator nummer två en trestjärnig general, säger hon bara halvt skämtsamt.