Platser i FN:s säkerhetsråd intagna av vapenexportörer

Av Lyndal Rowlands, Inter Press Service News Agency

FN:s säkerhetsråd. Kredit: UN Photo/Evan Schneider
FN:s säkerhetsråd. Kredit: UN Photo/Evan Schneider

FÖRENA NATIONER, 28 november 2016 (IPS) – Nio av världens tio främsta vapenexportörer kommer att sitta i FN:s säkerhetsråd mellan mitten av 2016 och mitten av 2018.

De nio inkluderar fyra roterande medlemmar – Spanien, Ukraina, Italien och Nederländerna – från Europa, samt rådets fem permanenta medlemmar – Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA.

Enligt 2015 datum från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) utgör dessa nio länder världens tio största vapenexportörer. Tyskland rankas som nummer 5 och är den enda topp 10-exportören som inte är ny, nuvarande eller blivande medlem av rådet med 15 medlemmar.

Men Pieter Wezeman, seniorforskare i vapen- och militärutgiftsprogrammet vid SIPRI sa till IPS att han inte var "överhuvudtaget förvånad" över att se så många vapenexportörer i rådet.

"I verkligheten är det business as usual: de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet är naturligtvis på många sätt de starkaste militärmakterna", sa Wezeman.

Bara två permanenta medlemmar, USA med 33 procent och Ryssland med 25 procent, stod för 58 procent av den totala globala vapenexporten 2015, enligt SIPRI-data. Kina och Frankrike tar upp tredje och fjärde plats med mycket mindre andelar på 5.9 procent respektive 5.6 procent.

Statusen för flera roterande säkerhetsrådsmedlemmar som vapenexportörer, även om de är "intressanta", kan mest vara "slumpar", tillade Wezeman.

Pågående konflikter i Jemen och Syrien utgör kontrasterande exempel på det relativa inflytande som säkerhetsrådets medlemmar har som vapenexportörer.

"Några av de stora kriser som säkerhetsrådet nu brottas med, särskilt Jemen till exempel, har till stor del orsakats av dess egna medlemmars agerande när det gäller att sälja vapen till konfliktpartier," sa Anna Macdonald, chef för Control Arms till IPS .

"Vi har i ett år nu ihärdigt krävt att vapenöverföringar till Saudiarabien ska avbrytas i samband med Jemenkrisen, på grund av den allvarliga nivån på det humanitära lidande som finns där och på grund av den specifika roll som vapenöverföringar är spelar i det."

Macdonald säger att överföringen av vapen till Saudiarabien för användning i Jemen bryter mot både humanitär rätt och vapenhandelsfördraget.

Inhemska påtryckningar från civilsamhällets organisationer har dock fått vissa europeiska länder, inklusive Sverige som kommer att ansluta sig till säkerhetsrådet i januari 2017, att begränsa vapenförsäljningen till Saudiarabien, säger Wezeman. Sverige, som kommer att ha en plats i fullmäktige från januari 2017 till december 2018, kommer in som världens nummer 12 vapenexportör.

Vapenexport från säkerhetsrådets medlemmar är dock inte nödvändigtvis en betydande källa till vapen i konflikter som rådet överväger.

Till exempel har rådsmedlemmar antytt utsikterna för ett vapenembargo mot Sydsudan under stora delar av 2016, men de vapen som används i Sydsudan är inte nära relaterade till export från säkerhetsrådsmedlemmar.

”Sydsudan är ett land som skaffar främst billiga, enkla vapen. Den behöver inte den senaste tankmodellen, den kan klara sig med en tank som är 30 eller 40 år gammal”, sa Wezeman.

Enligt Wezeman är det mer troligt att politiska snarare än ekonomiska överväganden påverkar säkerhetsrådets medlemmars beslut angående vapenembargon, eftersom vinster från vapenförsäljning är "begränsade jämfört med deras totala ekonomi."

"De flesta av de stater som är under ett FN-vapenembargo är generellt fattiga länder där marknaderna för allt, inklusive vapen, inte är särskilt stora", tillade han.

Sammantaget säger dock Macdonald att säkerhetsrådets medlemmar har ett särskilt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, och detta sträcker sig även till deras särskilda ansvar som vapenexportörer.

"Vi skulle uppenbarligen citera FN:s artikel 5: främja upprätthållande av fred med minsta möjliga avledning för beväpning," sade hon.

"Vi skulle hävda att de 1.3 biljoner som för närvarande allokeras till militära utgifter inte är i linje med andan eller bokstaven i FN-stadgan", tillade hon och noterade att detta är betydligt mer än det skulle kosta att utrota extrem fattigdom.

Kommentera uppropet

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade *

Relaterade artiklar

Vår teori om förändring

Hur man avslutar krig

Move for Peace Challenge
Antikrigshändelser
Hjälp oss växa

Små givare håller oss igång

Om du väljer att ge ett återkommande bidrag på minst 15 USD per månad kan du välja en tackgåva. Vi tackar våra återkommande givare på vår hemsida.

Detta är din chans att ombilda en world beyond war
WBW-butik
Översätt till valfritt språk