I-Sveriges militära vanvett

Umthombo.

I-Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" I-Sverige igxile kakhulu ekuthuthukisweni kwe-uppmärksamhet.
Ishicilelwe ngu-Jag nyligen här en artikel ka-Jan-Erik Gustavsson. "Om kriget kommer". Ingabe i-Ska Ryssland iyatholakala? UFarlig svensk politik.

Jag ujabule Ngisanda kumemezela izindaba zikaDavid Swansson, obuye abe ngumculi noChristine Vaple. Siyabonga ngoChristine. UDavid Swansson
UDavid Swanson är författare, i-aktivist, intatheli och radiovärd. Ngiye ngazuza ku-WorldBeyondWar.org futhi ngisanda kufaka i-RootsAction.org. I-Swansons böcker inkluderar War is A Lie. Thumela i-blog ku-DavidSwanson.org kanye ne-WarIsACrime.org. Udlale i-Talk Nation Radio. Han har abaqokiwe for Nobelprispriset 2015, 2016, 2017.

* Ingabe ngaphansi kwe-senaste dagarna fått amathiphu nge-artikeln ovan från läsare, som ”Ulwazi eller inkulumo-ze ?
Funda kabanzi ngombungazi, u ”Om kriget kommer” kubhulogi lase-Washington. Washingtons blog (Samma Artikel). Tack!

I-Artikeln.
I-Sveriges regering har återinfört allmän värnplikt skickat en propagandabroschyr som främjar rädsla, russofobi och krigstänkande till alla hushåll .

Trots mitt svenskklingande efternamn skriver jag detta i USA och kommer utan tvivel att tvingas erkänna att det militaristiska hotet från lilla Sverige knappast går att jämföra meed Pentagons. U-Medan Sverige är nr fem i vapenförsäljning kuze kube yilapho efatiga länder och nr nio totalt, vet vi alla vem som är nummer ett. Sverige är faktiskt kund hos USAs vapentillverkare, även om landets militära utgifter inte närmar sig USAs, inte en räknat per capita. Visserligen har Sverige 29 soldater e Afghanistan amadoda det är svårt att föreställa sig att de skulle stå för större delen av skadorna. Och medan Sverige aktivt deltar in NATOs krig, träning och propaganda, är landet fortfarande tekniskt set inte medlem.
Om kriget kommer
Trots sin primära roll i skapandet av det nya kalla kriget, och dess ledande roll i militarismen världen över, kan USA nu se till Sverige för några av de mest katastrofala potentiella stegen framåt. I-USA ingakaze ibonwe, iphinde ibe nomongameli, kanye nomongameli we-twittrande och kongressresolutioner, uke wabhekana nezinkinga eziningi mayelana ne-broschyr som instruerar alla om ett korrekt beteende i krig.
Att det fredliga progressiva Sverige har en sådan kan utgöra en slags tröst och en hoppfull väg framåt för krigsprofitörer överallt, när de ser vapentillverkarnas aktier rasa i kölvatttenet av toppm Singapore.

Det finns en rörelse bland Demokrater in Washington, som omfattar många av de kongressmedlemmarna som nu kritiserar varje ansats till fred i Korea, som kräver att 18-åriga kvinnor att likeksom männen ska registrera en fredstvande. Tvärtemot den liberala uppfattningen är detta inte en progressiv reform. I motsats until vad även USAs fredsaktivister tror är allmän värnplikt ett steg närmare krig..

I-Eftersom vi alla har ett intresse av att Japan idlala indima ebaluleke kakhulu ye-video 9 futhi ivuselelwa njalo kuze kube yilapho wonke ama-reregeringars eqhubeka ephuma u-fred och krig, bör vi alla vara uppmärksamma på de faror som lurar in Sveriges broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. I-Naturligtvis är det så att kriget inte bara bryter ut. Kriget har inte alls brutit ut i rika välbeväpnade länder sedan andra världskriget. I-de har förts i de fattiga länderna i världen, och har ofta frambringat stöd ”hemma” genom att främja rädslan för att krig skulle kunna ”bryta ut”, eller genom att jämställa mindre mindre födrb.

Kommentar: I-Artikel 9 ne-Japans konstitution förbjuder krig som medel et lösa konflikt ”I-ATIKILI 9. (1) Belangazelela ngobuqotho ukuthula kwamazwe ngamazwe okusekelwe ebulungiswa nokuhleleka, abantu baseJapane bayayilahla phakade impi njengelungelo elizimele lesizwe kanye nokusongela noma ukusetshenziswa kwamandla njengendlela yokuxazulula izingxabano zamazwe ngamazwe.
(2) Ukuze kufezwe injongo yesigaba esandulele, ibutho lezwe, ulwandle, nelasemoyeni, kanye namanye amandla empi, akusoze kwagcinwa. Ilungelo lokulwa nombuso ngeke lihlonishwe.”
Wikipedia

I-Tragiskt nog har de faktiska krigen frambringat den småskaliga terrorism som används för att rättfärdiga förberedelser för fler krig. Amaphekula ahlukumeza abantu abaningi ngaphansi kwe-kriget mot terrorism (enligt Global Terrorism Index). 99,5% av terrorattackerna sker i länder som för krig och/eller begår övergrepp som frihetsberövande utan rättegång, tortyr eller utomrättsliga mord. I-flesta terrorattacker sker i-"befriade" noma "demokratiserade" i-Iraq ne-Afghanistan. I-Derrorgrupper som är ansvariga for mest terrorism (det vill säga icke-statligt politiskt motiverat våld) iqhubekele phambili ku-USA-ledda krig mot terrorism. Dessa krig har gjort att många högt uppsatta amerikanska reregeringstjänstemän och med några amerikanska regeringsrapporter, beskriver militärt våld som kontraproduktivt, att det skapar fler fiender än der. I-Peace Science Digest skriver: ”Utplaceringen av trupper i ett annat land ökar risken for attacker från terrororganisationer från det landet. I-Vapenexport till ett annat land ökar risken for attacker från terrororganisationer från det landet. U-95% wabo bonke abantu abahlaseli abahlaselayo baye bafaka isicelo sokuthola ulwazi oluthe xaxa mayelana namaphekula ezweni.”

Isikhumbuzo sika-Sveriges sihlela ukuhlelwa kwe-massor av svenskar for att lobba reregeringen att sluta sälja vapen, se-svenska trupper e-Afghanistan, sig borta fån NATO, skriva underåd det årård, för åter kraj? I-Dessa är i själva verket steg som vanliga människor kan ta för i frågan om krig. Kudingeka i-ingenting om det i "Om krisen eller kriget kommer". I-Tvärtom varnar den här hjälpsamma broschyren människor för att undvika stora grupper – precis det det de borde bilda för att icke-våld kräva en fredlig politik. I själva verket nämner denna högteknologiska krigsreklam, vid sidan av krig, som något man ska ”motstå” (uppenbarligen på samma generella militariserade sätt) inte bara terrorattaås, och ppenbarligen på samma generella militariserade sätt) , men också ”försök att påverka Sveriges beslutsfattare eller invånare” (så att denna skrift i sig utgör en grund för krig). Intukuthelo ye-Broschyren iphinde ibe ne-möjligheten och makten att avskaffa medborgerliga rättigheter genom införande av krigslagar.
Hultqvist och Matthis
"Om krisen eller kriget kommer" talar om militära insatser som ”försvar” trots sin kontraproduktiva history när det gäller att försvara människor, och beskriver ”civilt försvar” som ett ansvar att ”stödja Försvarsmakten”. Inte ett ord om obeväpnat civilförsvar, om icke-samarbete, eller om icke-våldmotståndets verktyg och möjligheter mot tyranni, eller om den överlägsna framgång som icke-våldskampanjervåld harmmaöld harmmaöld.
I-Istället, utan att någonsin Namnge Ryssland, målar den svenska broschyren up ”motstånd” som en våldsam men hjältemodig och intill-döden kamp mot den främmande ondskan under leadning av den den lömske Vladimir Putin.

Umphumela wemiphumela ebuhlungu ususa ubungozi bokwephulwa kwemithetho yezwe, i-skadar förmågan att tänka klart. Ett annat resultat att likasinnade krigsförespråkare i-USA i-peka på Sveriges tal om ”motstånd” som en ärofull insats i nivå med sådant under andra världskriget. Utrikesdepartementets talesman beskrev ju D-Day som ett ögonblick av stor enighet mellan USA eTyskland. Antalet personer e-USA som vet att Sovjetunionen var dess allierade då skulle troligen få rum på en kobbe e-Stockholms skärgård.

”Om krisen eller kriget kommer” ger skäl till varning à la Trump mayelana nezindaba ezingamanga. Den bygger på en tro på en flodvåg av lögner och snedvridningar on Ryssland som inte blir sannare for att de ges utrymme and ständigt upprepas. "Ucabanga ukuthi uthini?" är den fråga den svenska reregeringen vill att vi ska ställa oss. Selokhu kwathi nhlo.

shiya impendulo

Ikheli lakho le ngeke ishicilelwe. Ezidingekayo ibhalwe *

Izihloko ezihlobene Nalesi

Umbono Wethu Woshintsho

Indlela Yokuqeda Impi

Hambisa Inselele Yokuthula
Imicimbi Yempi
Sisize Sikhule

Abaxhasi Abancane Basigcina Sihamba

Uma ukhetha ukwenza umnikelo ophindelelayo okungenani ongu-$15 ngenyanga, ungase ukhethe isipho sokubonga. Sibonga abanikeli bethu abaphindelelayo kuwebhusayithi yethu.

Leli yithuba lakho lokucabanga kabusha a world beyond war
Isitolo se-WBW
Humusha kuya kunoma yiluphi ulimi