Av Olof Klugman, Tidningen SyreFebruar 22, 2021
Autonoma vapensystem kan göra dödandet både bekvämare och billigare. Nu kan världen stå inför en ny kapprustning och ett internationellt förbud brådskar, enligt fredsrörelsen. Men den svenska regjeringen linje är ett frågetecken.
Autonome våpensystemer kan gjøre drap både mer praktisk og billigere. Nå kan verden møte et nytt våpenkappløp, og et internasjonalt forbud er presserende, ifølge fredsbevegelsen. Men den svenske regjeringens linje er et spørsmålstegn.
De står svartklädda i ökenhettan vid Creech air force base, en av USA: s kommandocentraler för beväpnade drönare. I händer håller de små kistor märkta med Irak, Afghanistan, Somalia och Jemen - länder där amerikanska drönare släckt åtskilliga människoliv.
De er kledd i svart i ørkenvarmen på Creech flyvåpenbase, et av de amerikanske kommandosentrene for væpnede droner. I deres hender er de små kistene merket med Irak, Afghanistan, Somalia og Jemen - land der amerikanske droner har slukket flere liv.
En av dem som er på det här sättet, vil påinnere de ansatte på anlegget om hvilke konsekvenser som virksomheten får tusentals mil bort er Ann Wright. Jeg tre desennier har hon tjener den amerikanske staten, som offiser och diplomat. När hon denna fredag i mars 2015 hör till dem som inte nøjer sig med den stillsamma manifestasjonen utan bestemmer seg for att blockera trafiken vid kommandocentralen griper polisen in och för henne till arresten i Las Vegas.
Ann Wright er en av dem som ønsker å minne de ansatte på anlegget om konsekvensene av deres handlinger tusenvis av miles unna. I tre tiår har hun tjent den amerikanske regjeringen som militæroffiser og diplomat. Da hun denne fredagen i mars 2015 er blant dem som ikke er fornøyd med den stille demonstrasjonen, men bestemmer seg for å blokkere trafikken ved kommandosentret, griper politiet inn, arresterer hre og tar henne til fengsel i Las Vegas.
Det är åt fredsrörelsen Ann Wright viger sin tid, efter att invasionen av Irak 2003 ble droppen som fick hennes bägare att rinna över och hon sa upp sig från utrikesdepartementet. Hon har inte ångrat sig.
Ann Wright viet sin tid til fredsbevegelsen, etter at invasjonen av Irak i 2003 ble det siste strået, og hun trakk seg fra utenriksdepartementet. Hun har ikke angret på avgjørelsen.
- Min röst är mer kraftfull utenfor statsapparaten än innanför, sier Ann Wright från hemmet på Hawaii.
- "Stemmen min er kraftigere utenfor statsapparatet enn inne," sier Ann Wright fra sitt hjem på Hawaii.
Autonoma vapen snart här
Autonome våpen er snart her
Drönare är hennes spesialområde. Inte de fiffiga skapelser som flyger blod till sjuka på svårtillgängliga platser i Rwanda eller finne mennesker som försvunnit i den svenske skogen. De drönare Ann Wright intresserat sig för räddar inga liv, de släpper bomber och avfyrar missiler tusentals mil från de kommandocentraler de styrs ifrån.
Droner er hennes spesialitet. Ikke de smarte maskinene som flyr blod til syke på vanskelig tilgjengelige steder i Rwanda eller finner mennesker som har forsvunnet i den svenske skogen. Dronene Ann Wright er interessert i redder ikke liv, de slipper bomber og skyter raketter tusenvis av miles fra kommandosentrene de blir kontrollert fra (tusenvis av miles unna).
- Det blir lättare att stå ut med kriget när dina egna unga män och kvinnor sitter i ett temperaturerat rum och tittar på en datorskärm, sier hon.
- Det blir lettere (for publikum) å stå ut med krigen når dine egne unge menn og kvinner sitter i et luftkondisjonert rom og ser på en dataskjerm, sier hun.
Kanske är det bara början. De drönare och andra obemannade vapensystem som Redan er en högst påtaglig erklæring nødvendig en människa som trycker på knappen for att vapnen ska avfyras. Men snart kan de helt autonoma vapnen vara här, de som är förprogrammerade att både identifiera mål och oskadliggöra dem. Eller för att tala klarspråk: Vapnen som själva avgör vem som ska dö och vem som ska leva.
Kanskje det bare er begynnelsen. Dronene og andre ubemannede våpensystemer som allerede er en veldig håndgripelig virkelighet krever at en person trykker på knappen for at våpnene skal avfyres. Men snart kan de helt autonome våpnene være her, de som er forhåndsprogrammert til både å identifisere mål og nøytralisere dem. Eller for å si det rett ut: våpnene som selv bestemmer hvem som skal dø og hvem som skal leve.
Ann Wright demonstrerer utenfor det amerikanska utrikesdepartementet der hon själv tjänstgjort som diplomat i sexton år. Foto: Koa Books
Ann Wright demonstrerer utenfor det amerikanske utenriksdepartementet, hvor hun selv tjente som diplomat i seksten år. Foto: Koa Books
Helt autonoma vapen kan vara drönare som själva fattar beslut om att avfyra missiler och släppa bomber, men også om eksempelvis ubåtar eller pansarfordorn. Kort sagt, vilka vapentyper som helst kan bli autonoma.
Med helt autonoma vapen, eller mördarrobotar som de också kallas, sänks trösklarna ytterligare för att ge sig ut på militära äventyr. Därmed kommer världens konflikter bli fler, fruktar Daan Kayser, som jobber för den nederländska fredsorganisationen Pax och den internasjonale kampanjen Stop killer robots, stoppa mördarrobotarna.
Helt autonome våpen kan være droner som tar egne beslutninger om å skyte raketter og slippe bomber, men også om for eksempel ubåter eller pansrede kjøretøyer. Kort sagt, alle typer våpen kan bli autonome. Med helt autonome våpen, eller morderroboter som de også kalles, senkes terskelene ytterligere for å gå ut på militære eventyr. Dette vil øke verdens konflikter, frykter Daan Kayser, som jobber for den nederlandske fredsorganisasjonen Pax og den internasjonale kampanjen Stop killer robots, stop the killer robots.
Daan Kayser varnar också för en kapprustningsspiral där i synnerhet USA och Kina hetsar varandra att spendera alt større summor for att ligge längst fram i utvecklingen av de autonoma vapensystemen.
Daan Kayser advarer også mot et spiralformet våpenkappløp der spesielt USA og Kina oppfordrer hverandre til å bruke stadig økende summer for å holde seg i forkant av utviklingen av autonome våpensystemer.
- Angelägna om at utvikle vapnen så raskt som mulig skulle de kanskje ikke ta så mye på konsekvenserna, sier han.
"Bekymret for å utvikle våpnene så raskt som mulig, tenker de kanskje ikke så mye på konsekvensene," sier han.
Bidrar till en instabil verden
Bidrar til en ustabil verden
Daan Kaysers dystra framtidsscenario tar inte slut slut der. Svårigheten att avgöra vem som ligger bakom og angriper bidrar till en mer instabil värld som är svårare att överblicka. Under är tekniken billig at kopiera når den väl finns på plats och kan spridas til såväl mindre länder som terrorgrupper. Därmed kan den världspolitiska spelplanen förändras i grunden, med ökade spänningar som följd, enligt Daan Kayser. Det betyder inte att han längtar tillbaka till den tid då USA var ensam supermakt.
Daan Kaysers dystre fremtidsscenario slutter ikke der. Vanskeligheten med å bestemme hvem som står bak et angrep, bidrar til en mer ustabil verden som er vanskeligere å se. I tillegg er teknologien billig å kopiere når den er på plass og kan spres til både mindre land og terrorgrupper. Dermed kan den verdenspolitiske spillplanen endre seg fundamentalt, med økte spenninger som et resultat, ifølge Daan Kayser. Dette betyr ikke at han lengter etter den tiden da USA var den eneste supermakten.
- Det bästa vore om alla länder var jämlika när det gjaldt militær och politisk makt så att de kunde balansera ut varandra. Problemet är att utveckla av autonoma vapen kan leda til mycket snabba skiften i maktbalansen, sier Daan Kayser.
- Det ville være best om alle land var like når det gjelder militær og politisk makt slik at de kunne balansere hverandre. Problemet er at utvikling av autonome våpen kan føre til svært raske skift i maktbalansen, sier Daan Kayser.
Redan dagens beväpnade drönare, som nu sprider sig til allt fler länder, rubbar maktbalansen mer än gamla stormakter vill kännas vid, enligt Ann Wright. USA: s attack for ett år sedan mot Qasem Soleimani, ledaren för det iranska revolutionsgardet, ser hon som ett illustrativt exempel. Irans vedergällning kommer, det är hon övertygad om.
Selv dagens væpnede droner, som nå sprer seg til flere og flere land, forstyrrer maktbalansen mer enn gamle stormakter vil føle, ifølge Ann Wright. Hun ser det amerikanske angrepet på Qasem Soleimani, lederen for de iranske revolusjonsgardene, for et år siden som et illustrerende eksempel. Irans gjengjeldelse kommer, er hun overbevist om.
- Våra politiska ledare verkar tro att vi är ensamma om tekniken, varför skulle vi annars döda Qasem Soleimani? Man kan inte avrätta Irans mest populära militär och förvänta sig att de inte ska svara med samma mynt. De har drönarna och de har vapnen, sier Ann Wright.
- Våre politiske ledere ser ut til å tro at vi er alene om teknologi, hvorfor ellers ville vi drepe Qasem Soleimani? Man kan ikke henrette Irans mest populære militær og forvente at de ikke skal svare på samme måte. De har også droner og de har våpen, sier Ann Wright.
Färre skulle dö
Utvecklingen av drönare tog fart under George Bush den yngres dager i Vita huset, genom krigen i Afghanistan och Irak. Det sas att de nya vapnen var precisa och skulle bli behov dödsoffer. Ann Wright konstaterar att det inte är så drönarna använts. Missilerna och bomberna har inte sällan slagit blint.
Utviklingen av droner økte i løpet av George Bush den yngre dager i Det hvite hus, i krigene mot Afghanistan og Irak. Det sies at de nye våpnene var nøyaktige og ville redusere antall omkomne. Ann Wright bemerker at dette ikke er det som skjedde med dronene. Dronenes missiler og bomber har ofte slått blindt.
- Vi har sett hela bröllopssällskap och begravningsföljen flyga i luften och sedan den sjukvårdspersonale som kommer for att rädda dem, sier hon.
I diskussionen om helt autonoma vapen återkommer argumentet att civila kan skonas med hjälp av teknik som träffar rätt. Men Daan Kayser påpekar at teknikken er avhengig av dataene vi förser den med - informasjon fra en fördomsfull värld dominerad av västerländska vita män.
- Vi har sett hele bryllupsfesten og begravelsesprosessen fly i luften og deretter legestaben som kommer for å redde dem, sier hun.
I diskusjonen om helt autonome våpen går argumentet igjen for at sivile kan spares ved hjelp av teknologi som treffer riktig. Men Daan Kayser påpeker at teknologien er avhengig av dataene vi gir den - informasjon fra en fordomsfull verden dominert av vestlige hvite menn.
Fordomsfull AI
Forutinntatt AI
Eksempler er mange på hvordan mennesker kan fordømme og få perspektiv på teknikker: Automatisk tvålpumpe på offentlige toaletter som bare reagerer på lyse hender. Afroamerikaner som arresteras for att kameran felaktigt känt igen dem som kriminella. Foto-
appar som bara tar bilder på personer med en viss sorts ögonform. Algoritmerna har tränats främst på vita personer och gör helt enkelt flere felbedömningar när det gjelder ikke-vita personer.
Det er mange eksempler på hvordan folks fordommer og smale perspektiver spres til teknologi: Automatiske såpepumper i offentlige toaletter som bare reagerer på lette hender. Afroamerikanere arrestert for kamera som feilaktig anerkjente dem som kriminelle. Fotoapper som bare tar bilder av personer med en bestemt type øyeform. Algoritmene har blitt trent hovedsakelig på hvite mennesker og gjør ganske enkelt flere feilvurderinger når det gjelder ikke-hvite mennesker.
- Addera ett vapen till ekvationen så blir det mycket problematiskt, sier Daan Kayser.
- Legg til et våpen i ligningen, og det vil være veldig problematisk, sier Daan Kayser.
Det är inte bara fredsrörelsen som fruktar helt autonoma vapen. 2018 lovade den svenska experten på artificiell intelligens (AI) Max Tegmark att inte delta i utvecklingen av helt autonoma vapen. Han fick med sig ett stort antal kollegor på ett upprop der de begge argumenterar for att det är moraliskt tvivelaktigt att låta maskiner avgöra människors liv och död och varnar för vilka kraftfulla verktyg för våld och förtryck autonoma vapen kan innebära, spesielt när de kopplas sammen med system för övervakning. Max Tegmark hör till dem som befarar att autonoma vapensystem i framtiden kan bruke for att bedriva etnisk rensning.
Det er ikke bare fredsbevegelsen som frykter helt autonome våpen. I 2018 lovet den svenske eksperten på kunstig intelligens (AI) Max Tegmark å ikke delta i utviklingen av helt autonome våpen. Han hadde med seg et stort antall kolleger på en samtale der de begge argumenterer for at det er moralsk tvilsomt å la maskiner bestemme folks liv og død og advarer om hva kraftige verktøy for vold og undertrykkelse autonome våpen kan medføre, spesielt når de er knyttet til overvåkningsstystem. Max Tegmark er en av dem som frykter at autonome våpensystemer i fremtiden kan brukes til å utføre etnisk rensing.
Nu pågår samtal i FN inom CCW, konventionen om spesielle inhumana vapen. För att komma framåt där krävs konsensus. Om man misslyckas med att oppnå det under 2021, var förefaller vara det mest sannolika, anser Daan Kayser att de landene som vill ska gå vidare på egen hånd.
Det pågår nå samtaler i FN innen CCW, konvensjonen om særlig umenneskelige våpen. For å komme videre dit, kreves konsensus. Hvis man ikke klarer å oppnå dette i 2021, som ser ut til å være mest sannsynlig, mener Daan Kayser at landene som ønsker å gå videre på egenhånd.
- Det är bråttom att få ett avtal på plats. Annars risikerar vi att hamna i en situasjon där utvecklingen är utom kontroll och vi önskar att vi infört regleringar, säger han.
- Det haster med å få en avtale på plass. Ellers risikerer vi å havne i en situasjon der utvikling er ute av kontroll og vi skulle ønske vi hadde innført regler, sier han.
Robotar bevakar grensen
Roboter vokter grensen
Mördarrobotar må låta som någonting i en dystopisk Hollywoodfilm. Men faktum are at Sydkorea Redan bevakar gränsen mot Nordkorea med robotar som på egen hånd skulle kunne döda eventuella inkräktare, men som forsetts med ett ”lås” som skulle lage en människa måste godkänna att skott avlossas. Och för ett drygt år sedan påstod Turkiet att de inom kort skulle ha helt autonoma drönare redo att strida i Syrien. Påståendet möttes med tvivel från experter, men kan ändå ses som en påminnelse om at utviklingen pågår.
Mordroboter kan høres ut som noe i en dystopisk Hollywood-film. Men faktum er at Sør-Korea allerede vokter grensen til Nord-Korea med roboter som kan drepe eventuelle inntrengere alene, men som er utstyrt med en "lås" som betyr at et menneske må godkjenne at det avfyres skudd. Og for litt over et år siden hevdet Tyrkia at de snart ville ha helt autonome droner klare til å kjempe i Syria. Uttalelsen ble møtt med tvil fra eksperter, men kan fortsatt sees på som en påminnelse om at utviklingen pågår.
USA och Ryssland har uttrykt kepsis innført ett internasjonalt förbud. Tillsammans med Kina antas de ligger i frontlinjen når det gjelder utviklingen av autonoma vapen. Men Daan Kayser design inte man ska stirra sig blind på att få med sig motsträviga stormakter.
USA og Russland har uttrykt skepsis til et internasjonalt forbud. Sammen med Kina antas de å være i forkant av utviklingen av autonome våpen. Men Daan Kayser synes ikke man skal stirre blindt på å ta med seg motvillige stormakter.
- Jag hör folk säga att det är meningslöst om inte Ryssland och USA är med, men vi har sett når det gjelder avtalen som förbjuder klustervapen och landminor att det skapar normer som haft effekt också på dem, trots att de inte skrivit under, sier han .
- Jeg hører folk si at det er meningsløst hvis Russland og USA ikke er involvert, men vi har sett når det gjelder avtalene som forbyer klaseammunisjon og landminer at det skaper normer som har hatt en effekt på dem også, til og med selv om de ikke har signert, sier han.
«Regeringen er passiv»
“Regjeringen er passiv”
Han menar att ett avtal skulle ha effekt for att länderna är mer måna än man kan tro om sitt internasjonale rykte, men også for at det skulle gjøre finansiell institusjon mindre pigga på att investera i tekniken.
Han mener at en avtale vil ha en effekt fordi land er mer bekymret enn man kan tenke på sitt internasjonale rykte, men også fordi det vil gjøre finansinstitusjoner mindre ivrige etter å investere i teknologi.
Den svenska regjeringen agerande imponerar inte på Daan Kayser. Jeg fjolårets utrikesdeklaration slog regeringen fast att Sverige ska driva på för ett ”effektivt internationellt förbud”. Men när ett tiotal länder, däribland Tyskland, Österrike och Brasilien gått sammen og beskrivelse hur de vill att ett regelverk utformes har Sverige inte varit med.
Den svenske regjeringens handlinger imponerer ikke Daan Kayser. I fjorårets utenlandserklæring uttalte regjeringen at Sverige burde presse på for et "effektivt internasjonalt forbud". Men da et dusin land, inkludert Tyskland, Østerrike og Brasil, kom sammen og beskrev hvordan de ønsker at det skal utformes et regelverk, har ikke Sverige vært involvert.
Tre av fyra svenskar motsätter sig en utvikling av vapen som själva velger ut och attackerar mål utan mänsklig inblandning, enligt en färsk opinionsundersökning, beställd av Stop killer robots. Det borde motivera den svenska regeringen att kliva fram, anser Daan Kayser.
Tre av fire svensker er imot utviklingen av våpen som selv velger og angriper mål uten menneskelig inngripen, ifølge en fersk meningsmåling, bestilt av Stop killer-roboter. Det burde motivere den svenske regjeringen til å gå frem, mener Daan Kayser.
- Sverige hör till de länder där motståndet mot mördarrobotar är som starkast. Det är en sterk signal till den svenske regeringen at vara mer ambitiösa, sier han.
- Sverige er et av landene der motstanden mot draproboter er sterkest. Det er et sterkt signal til den svenske regjeringen om å være mer ambisiøs, sier han.
Gabriella Irsten, politisk handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), holder med om att den svenska regeringen är passiv.
Gabriella Irsten, politisk administrator ved International Women's Union for Peace and Freedom (IKFF), er enig i at den svenske regjeringen er passiv.
- De säger att Sverige ska vara ledande, men gör egentligen ingenting, säger hon.
- De sier at Sverige skal være en leder, men gjør ingenting egentlig, sier hun.
Gabriella Irsten anser att den feministiska utrikespolitikken som ska vägleda Sveriges ställningstaganden borde kan behöves för att driva på ett förbud. Hon pekar bland annat på farhågor om att autonoma vapensystem skulle kunne behov for att underlätta systematiskt sexuellt våld i konflikter, exempelvis genom att samla ihop kvinnor och flickor.
Gabriella Irsten mener at den feministiske utenrikspolitikken som skal lede Sveriges posisjoner, bør kunne brukes til å presse på et forbud. Hun peker blant annet på frykten for at autonome våpensystemer kan brukes til å legge til rette for systematisk seksuell vold i konflikter, for eksempel ved å samle kvinner og jenter.
- Sverige borde kunna hantera den här frågan. Verktygen finns, säger hon.
- Sverige skal kunne håndtere denne saken. Verktøyene er der, sier hun.
Linde vill inte intervjuas
Linde ønsker ikke å bli intervjuet
Att reda ut vad som egentligen är Sveriges hållning är inte enkelt. Utrikesminister Ann Linde (S) vill inte ställa upp på intervju och när Syre skrev om frågan i oktober skickade utrikesdepartementets presstjänst ett svar som beskrev två förbehåll för att jeg slutändan ställa sig bakom ett internationellt förbud: Dels måste det vara tydligt vilka vapen som ska omfattas , dels måste de länder som har förmåga att utveckla tekniken omfattas.
Det er ikke lett å finne ut hva Sveriges holdning egentlig er. Utenriksminister Ann Linde (S) ønsker ikke å møte til intervju, og da Syre skrev om saken i oktober, sendte UDs pressetjeneste et svar som beskriver to forbehold for til slutt å støtte et internasjonalt forbud: For det første må det være klart hvilken våpen skal dekkes, og landene som er i stand til å utvikle teknologien må dekkes.
I höstas publicerade Syre UD: s svar i sin helhet - ändå ringde en av utrikesministerns medarbetare upp Syres reporter och bad om ett tillägg till artikeln i efterhand där man underströk att man såg risker med autonoma vapen, men utan att ta tillbaka de båda förbehållen.
På høsten publiserte Syre utenriksdepartementets svar i sin helhet - likevel ringte en av utenriksministerens ansatte Syres reporter og ba om et supplement til artikkelen i etterkant, og understreket at de så risikoer med autonome våpen, men uten å trekke tilbake de to forbeholdene.
UD: s svar fick Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Janine Alm Ericson att gå i taket. Några förbehåll för ett svenskt stöd för ett internationellt förbud anser hon inte finns, enligt överenskommelsen mellan regeringspartierna. När hon sedan frågade Ann Linde om saken i riksdagen formulerte sig utrikesministern annorlunda:
Utenriksdepartementets svar fikk Miljøpartiets Miljøpartiets utenrikspolitiske talsperson Janine Alm Ericson til å gå på taket. Hun mener at det ikke er forbehold om svensk støtte til et internasjonalt forbud, ifølge avtalen mellom regjeringspartiene. Da hun deretter spurte Ann Linde om saken i Riksdagen, formulerte utenriksministeren seg annerledes:
- Vi vill att ett effektivt förbud ska omfatta så många som kan, gittvis också de länder som försöker att utveckla vapnen. Detta behöver dock ikke nødvendigvisvis innebära att de aktivt stöder utformningen av förbudet, sa Ann Linde.
- Vi ønsker et effektivt forbud for å dekke flest mulig mennesker, selvfølgelig også landene som prøver å utvikle våpen. Dette betyr imidlertid ikke nødvendigvis at de aktivt støtter utformingen av forbudet, sa Ann Linde.
Internationell rätt bygger på att avtal är bindande för de länder som skriver under och ratificerar dem. Vad Sveriges linje blir ifall exempelvis USA och Ryssland ställer seg utenfor får Syre inget svar på. I ett mejl hänvisar UD: s presstjänst till att det inte finns något färdigt förslag. ”Men Sveriges ingång är tydlig - vi tar nu en ledande roll i arbetet för att hitta vägar fram for att effektivt förbjuda dödliga autonoma vapensystem”, skriver UD.
Internasjonal rett er basert på at avtaler er bindende for landene som signerer og ratifiserer dem. Hva Sveriges linje vil være hvis for eksempel USA og Russland står utenfor, vil ikke Syre få svar. Utenriksdepartementets pressetjeneste viser i en e-post til det faktum at det ikke er noe ferdig forslag. "Men Sveriges inngang er tydelig - vi tar nå en ledende rolle i arbeidet med å finne veier fremover for effektivt å forby dødelige autonome våpensystemer," skriver Utenriksdepartementet.
UD tillägger att tydlighet om vilka vapen som skal omfatte är viktig för att inte ”drabba försvarsförmågan hos länder med legitima högteknologiska försvarssystem, däribland Sverige”.
Utenriksdepartementet legger til at klarhet om hvilke våpen som skal dekkes er viktig for ikke å "påvirke forsvarsevnen til land med legitime høyteknologiske forsvarssystemer, inkludert Sverige".
Inte heller hos den svenska försvarsjätten Saab vill man prata med Syre. I oktober skrev bolaget till Syre att man ska ”hänga med” i utvecklingen mot automation, men om det i framtiden kan också innebära produktion av helt autonoma vapen får vi inget klart svar på.
Den svenske forsvarsgiganten Saab vil heller ikke snakke med Syre. I oktober skrev selskapet til Syre at det skulle ”holde tritt” med utviklingen mot automatisering, men hvis det i fremtiden også kan innebære produksjon av helt autonome våpen, vil vi ikke få et klart svar.
Saab saluför redan flera obemannade maritima system, däribland undervattensroboten Sea veps. Bolaget lyfter gärna fram hur produkter som Sea veps kan användas för att oskadliggöra minor, men vill inte prata om sina framtidsplaner. Däremot betonar man den mänskliga kontrollen över tekniken i de projekt man bedriver i dag.
Saab markedsfører allerede flere ubemannede maritime systemer, inkludert Sea veps undervannsrobot. Selskapet fremhever gjerne hvordan produkter som Sea veps kan brukes til å nøytralisere gruver, men ønsker ikke å snakke om sine fremtidige planer. På den annen side blir det lagt vekt på menneskelig kontroll over teknologi i prosjektene vi gjennomfører i dag.
Backar frå intervjun
Rygg fra intervjuet
”AI skapar bättre möjligheter för system att fatta korrekta beslut men det är viktig å framhålla att beslut beslutte inte kan överföras till robotar, det gör i grunden alltid av en människa”, skriver Saabs pressekreterare Mattias Rådström i ett mejl.
"AI skaper bedre muligheter for systemer for å ta riktige beslutninger, men det er viktig å understreke at beslutningstaking ikke kan overføres til roboter, det blir i utgangspunktet alltid gjort av et menneske," skriver Saabs pressesekretær Mattias Rådström i en e-post.
När den svenska överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén talade om obemannade system och artificiell intelligens på konferensen Folk och försvar i januar kunde man ana kraft bakom orden, trots den coronasäkra digitala distansen.
Da den svenske øverstkommanderende (ÖB) Micael Bydén snakket om ubemannede systemer og kunstig intelligens på konferansen People and Defense i januar, kunne man ane kraften bak ordene, til tross for den koronasikre digitale avstanden.
- Vi måste hålla oss i framkant, sa Micael Bydén.
- Vi må holde oss i forkant, sa Micael Bydén.
Men inte heller vilken utveckling Försvarsmakten ser foran sig får vi vite mer om. Syre utlovas först en intervju med forskningschefen. Men efter att frågorna skickats i förväg dras erbjudandet tillbaka.
Men vi vil ikke vite mer om utviklingen som Forsvaret står overfor heller. Oksygen blir først lovet et intervju med forskningssjefen. Men etter at spørsmålene er sendt på forhånd, blir tilbudet trukket tilbake.
Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman gör inte vågen efter ÖB: s tal. Han menar att satsningar på autonoma vapen snarare ligger i industrins än försvarets intresse. Några større moraliska betänkligheter har han inte över utvecklingen av autonoma vapen - men han varnar för kostnaderna som kan tränga undan de nya soldater, stridsvagnar och kanoner han vill se.
Venstres forsvarspolitiske talsmann Allan Widman slår ikke bølgen etter ÖBs tale. Han mener at investeringer i autonome våpen er i industriens interesse fremfor forsvar. Han har ingen store moralske bekymringer for utviklingen av autonome våpen - men han advarer om kostnadene som kan fortrenge de nye soldatene, stridsvogner og kanoner han vil se.
- Vi måste förstå att hur mycket vi än lägger ner på forskning och innovasjon kommer vi aldri kan mäta oss med länder om USA, Kina och Ryssland, sier han.
"Vi må forstå at uansett hvor mye vi investerer i forskning og innovasjon, vil vi aldri kunne konkurrere med land rundt USA, Kina og Russland," sier han.
Allan Widman menar att en överdriven teknikvurm präglat det svenska försvaret under de siste årtiondena. Uppgraderingen av flygplanet Jas Gripen ser han som ett belysande exempel.
Allan Widman mener at en overdreven teknologisk mani har preget det svenske forsvaret de siste tiårene. Han ser på oppgraderingen av Jas Gripen-flyet som et illustrerende eksempel.
- Man ska göra om allt. Det ska vara ny motor, nytt skrov och nya sensorer. Det där är väldiga språng som många gånger leder till förseningar och därmed fördyringar. Industrin med sina tusentals ingenjörer ser naturligtvis gärna satsningar på teknikutveckling, men jeg er mer intressert av at vi får en armé av anständig storlek, säger Allan Widman.
- Du må gjøre om alt. Det blir en ny motor, nytt skrog og nye sensorer. Dette er store sprang som ofte fører til forsinkelser og dermed dyrere. Bransjen med sine tusenvis av ingeniører er naturligvis glad for å se investeringer i teknologiutvikling, men jeg er mer interessert i å ha en hær av anstendig størrelse, sier Allan Widman.
Industrin driver på
Bransjen presser på
På Hawaii sitter Ann Wright och resonerar om hva en driver utvikler mot autonoma vapen: Industrin, snarare än militären, anser även hon. Hon uppfattar en skepsis inom militären mot att släppa ifrån sig kontrollen och låta datorerna beordra sig själva.
På Hawaii sitter Ann Wright og diskuterer hva som driver utviklingen mot autonome våpen: Industri, snarere enn militæret, mener hun også. Hun oppfatter en skepsis innen militæret mot å gi slipp på kontroll og å la datamaskinene bestille seg selv.
- Det kommer ikke lenger å bli brukt for alla dessa generaler när dator nummer ett er en førstjärnig general och dator nummer två en trestjärnig general, sier hon, bara halvt på skämt.
- Det vil ikke lenger være bruk for alle disse generalene når datamaskin nummer én er en firestjernersgeneral og datamaskin nummer to en trestjernersgeneral, sier hun, bare halvt spøkende.
One Response
Roboter? Nei!