Sveriges militära vanvett

orisun.

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har inte bara väckt uppmärksamhet i Sverige.
Faktiskt publicerade jag nyligen här en artikel av Jan-Erik Gustavsson. ”Om kriget kommer”. Ska Ryssland ge upp? Farlig svensk politik.

Jag är yọ att dhiir publicera en artikel av David Swansson, tack vare översättning av Christine Vaple. Tack än en gång Christine. David Swansson
David Swanson är författare, aktivist, onise iroyin ati radiovärd. Han är ansvarig för WorldBeyondWar.org och kampanjsamordnare för RootsAction.org. Ogun Swansons böcker inkluderar Ogun Ni A Wa. Han bloggar p blog DavidSwanson.org och WarIsACrime.org. Han är värd för Talk Nation Redio. Han har nominerats för Nobelprispriset 2015, 2016, 2017.

* Pẹlu ọpọlọpọ awọn imọran ti awọn italologo awọn italologo ni o wa ti o, ti o jẹ pataki?
Nibẹ ni mo ti gbo. ”Ohun gbogbo ti o wa” Washington ká bulọọgi. Washingtons bulọọgi (Samma artikel). Idà!

Artikeln.
Sveriges regering har återinfört allmän värnplikt skickat en propagandabroschyr som främjar rädsla, russofobi och krigstänkande till alla hushåll.

Trots mitt svenskklingande efternamn skriver jag detta i USA et kommer utan tvivel att tvingas erkänna att det militaristiska hotet från lilla Sverige knappast går att jämföra med Pentagons. Medan Sverige är nr fem i vapenförsäljning har fattiga länder och nr nio totalt, vet vi alla vem som är nummer ett. Sverige är faktiskt kund hos USAs vapentillverkare, ti gbogbo ilẹ ilẹ ologun yoo le ṣe awọn Amẹrika, inte arọwọto fun okoowo. Visserligen har Sverige 29 soldater i Afghanistan men det är svårt att föreställa sig att de skulle stå för större delen av skadorna. Och medan Sverige aktivt deltar i NATOs krig, träning och ete, är landet fortfarande tekniskt sett inte medlem.
Om kriget kommer
Trots sin primära roll i skapandet av det nya kalla kriget, och dess ledande roll i militarismen världen över, kan USA nu se Sverige för några av de mest katastrofala potentiella stegen framåt. USA har inte allmän värnplikt, och även om det har kabelnyheter, en twittrande president och kongressresolutioner, har det ännu inte någon tjusig broschyr som insterar alla om ett korrekt beteende i krig.
Att det fredliga progressiva Sverige har en sådan kan utgöra en slags tröst och en hoppfull väg framåt för krigsprofitörer överallt, när de ser vapentillverkarnas aktier rasa i kölvattnet av toppmötet i Singapore.

Det finns en rörelse bland Demokrater i Washington, som omfattar många av de kongressmedlemmarna som nu kritiserar varje ansats till fred i Korea, som kräver att 18-åriga kvinnor att liksom männen ska registrera sig för en eventuell inkallelse. Tvärtemot den liberala uppfattningen är detta inte en atunṣe progressiv. Mo motsats fun vad USAven USAs fredsaktivister tror är allmän värnplikt ett steg närmare krig ..

Eftersom vi alla har ett intresse av att Japan står sare vid artikel 9 och med hänsyn till alla regeringars ståndpunkt i frågor om fred och krig, bör vi alla vara uppmärksamma på de faror som lurar i Sveriges broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Naturligtvis är det så att kriget inte bara bryter ut. Kriget har inte alls brutit ut i lug välbeväpnade länder sedan andra världskriget. De har förts i de fatiga länderna i världen, och har ofta frambringat stöd ”hemma” genom att främja rädslan för att krig skulle mu ”bryta ut”, eller genom att jämställa mindre förbrytelser med krig.

Kommentar: Artikel 9 i Japans konstitution förbjuder krig som medel att lösa konflikt ”ARTICLE 9. (1) Ni ireti ni otitọ si alafia kariaye kan ti o da lori ododo ati aṣẹ, awọn ara ilu Japanese jawepe ogun lailai bi ẹtọ ọba ti orilẹ-ede ati irokeke tabi lilo ipa bi ọna lati yanju awọn ariyanjiyan kariaye.
(2) Lati ṣaṣeyọri ete ti paragi ti iṣaaju, ilẹ, okun, ati awọn ipa afẹfẹ, ati agbara agbara ogun miiran, kii yoo ṣetọju lailai. Eto otunfin ti ilu ko ni gba. ”
Wikipedia

Tragiskt nog har de faktiska krigen frambringat den småskaliga ipanilaya som används för att rättfärdiga förberedelser för fler krig. Awọn onijagidijagan har som man kunde vänta sig ökat labẹ ipanilaya kriget mot (enligt Indext Ipanilaya Ipanilaya). 99,5% av terrorattackerna sker i länder som för krig och / eller begår övergrepp som frihetsberövande utan rättegång, tortyr eller utomrättsliga mord. De flesta terrorattacker sker i de “befriade” ati ”demokratiserade” länderna Irak och Afghanistan. De argagixgrupper som är ansvariga för mest ipanilaya (det vill säga icke-statligt politiskt motiverat våld) runt om i världen har vuxit fram ur USA-ledda krig mot ipanilaya. Dessa krig har gjort att många högt uppsatta amerikanska regeringstjänstemän och till och med några amerikanska regeringsrapporter, beskriver militärt våld som kontraproduktivt, att det skapar fler fiender än det dödar. Alaafia Imọ Digest skriver: ”Utplaceringen av trupper i ett annat land ökar risken för attacker från argagixrorganisationer från det landet. Vapenexport till ett annat land ökar risken för attacker från argagixrorganisationer från det landet. 95% av alla självmordsattacker utförs för att uppmana utländska ockupanter att lämna argagixensens hemland. ”

Rekommenderar Sveriges handbok en organiseringen av massor av svenskar för att lobba regeringen att sluta sälja vapen, ta hem svenska trupper från Afiganisitani, hålla sig borta från NATO, skriva labẹ det nya fördraget om förbud mot kärnvapen, eller ka? Dessa är i själva verket steg som vanliga människor kan ta för i frågan om krig. Det står ingenting om det i ”Om grisen eller kriget kommer”. Tvärtom varnar den här hjälpsamma broschyren människor för att undvika stora grupper - precis det de borde bilda för att med icke-våld kräva en fredlig politik. Mo själva verket nämner denna högteknologiska krigsreklam, vid orisi av krig, som något man ska ”motstå” (uppenbarligen på samma generella militariserade sätt) inte bara terrorattacker, och inte bara cyberattacker (så att kriget rä då en ligte dade det det d l en det det ligger dä en det drig ligger lig das ligre l d hack d hack) , men också ”försök att påverka Sveriges beslutsfattare eller invånare” (så att denna skrift i sig utgör en grund för krig). Broschyren ibinu också möjligheten och makten att avskaffa medborgerliga rättigheter genom införande av krigslagar.
Hultqvist och Matthis
”Om krisen eller kriget kommer” talar om militära insatser som ”försvar” trots sin kontraproduktiva historia när det gäller att försvara människor, och beskriver ”Civilt försvar” som ett ansvar att ”stödja Försvarsmakten”. Inte ett omd om obeväpnat Civilförsvar, om icke-samarbete, eller om icke-våldmotståndets verktyg och möjligheter mot tyranni, eller om den överlägsna framgång som icke-våldskampanjer har över våldsamma sådana.
Istället, utan att någonsin namnge Ryssland, målar den svenska broschyren upp ”motstånd” som en våldsam men hjältemodig och intill-döden kamp mot den främmande ondskan labẹ yori av den lömske Vladimir Putin.

Det främsta resultatet av detta är säkert främjandet av rädsla, vilket skadar förmågan att tänka klart. Emi yoo jẹ ki esi rẹ ti o le bi iru rẹ bi USA ati pe o le ṣe ohun ti o ni agbara rẹ. ”Ati en ärofull insats i nivå med sådant under andra världskriget. Utrikesdepartementets talesman beskrev ju D-Day som ett ögonblick av stor enighet mellan USA och Tyskland. Antalet personer i USA som vet att Sovjetunionen var dess allierade då skulle troligen få rum på en kobbe i Stockholms skärgård.

”Om ti awọn kriten kommer” ger skäl till varning à la Trump om irohin iro. Den bygger på en tro på en flodvåg av lögner och snedvridningar om Risinland som inte blir sannare för att de ges utrymme och ständigt upprepas. ”” Det det här fakta eller åsikter? ”Ti o ba wa ni kete bi o ti nilo. Det är ett gott råd.

Fi a Reply

Adirẹsi imeeli rẹ yoo ko le ṣe atejade. O beere aaye ti wa ni samisi *

Ìwé jẹmọ

Yii ti Ayipada

Bawo ni Lati Pari Ogun

Gbe fun Alafia Ipenija
Antiwar Events
Ran Wa Dagba

Awọn oluranlọwọ kekere Jeki a Lilọ

Ti o ba yan lati ṣe ilowosi loorekoore ti o kere ju $15 fun oṣu kan, o le yan ẹbun ọpẹ kan. A dupẹ lọwọ awọn oluranlọwọ loorekoore lori oju opo wẹẹbu wa.

Eleyi jẹ rẹ anfani lati a reimagine a world beyond war
WBW Ile itaja
Tumọ si eyikeyi Ede