Nipa awọn ami ti o wa ni isalẹ, Ṣii Lẹta, Oṣu Kẹsan 4, 2022
1. Iṣẹ pataki julọ ti eto imulo ajeji ati aabo ni lati dinku awọn irokeke ewu si orilẹ-ede tirẹ ni ọna ti o ṣẹda aabo ni gbogbo awọn orilẹ-ede nipasẹ diplomacy ati ifowosowopo ni awọn ofin dogba.
2. A ko fẹ lati ṣe alabapin si okunkun ti pipin agbaye si awọn ẹgbẹ ologun ti o korira ara wọn. Dipo, a nilo diẹ sii awọn orilẹ-ede ti kii ṣe deede ti o lepa eto imulo ajeji ominira fun aabo ti o wọpọ ati ihamọra.
3. A fẹ ki awọn orilẹ-ede wa darapọ mọ Adehun UN lori Idinamọ Awọn ohun ija iparun. Ọmọ ẹgbẹ ti ẹgbẹ ologun ti n murasilẹ fun ogun pẹlu awọn ohun ija iparun yoo lọ si ọna idakeji ati mu eewu ti awọn ohun ija iparun pọ si awọn orilẹ-ede wa tabi ni agbegbe wa. Awọn ọmọ ẹgbẹ yoo jẹ dandan fun wa, labẹ Abala 5 ti NATO Charter, lati kopa ninu ologun ti eyikeyi orilẹ-ede ọmọ ẹgbẹ miiran ba kọlu.
4. NATO ti n ja ogun fun awọn ọdun sẹhin ni ilodi si idinamọ iwa-ipa ti UN Charter, aabo ti o ṣe pataki julọ fun awọn ipinlẹ kekere si aibikita ti awọn agbara nla. Awọn bombu ti Yugoslavia ni 1999 ati ti Libya ni 2011 lati lé awọn alakoso rẹ kuro ni agbara jẹ apẹẹrẹ. A tun gbagbọ pe ikopa Sweden ati Finland ninu ogun Afiganisitani jẹ ajalu ti a le rii, eyiti ko gbọdọ tun ṣe. A fẹ ki awọn orilẹ-ede wa kuro ninu awọn ogun NATO.
5. Ogun ati atunbere jẹ iparun pupọ si oju-ọjọ ati agbegbe ati yori si awọn rogbodiyan asasala. Nipa gbigbe kuro ni NATO, awọn orilẹ-ede wa le ṣe alabapin dara si lati yago fun irokeke iparun ilolupo, lakoko ti o tọju ominira nla lati lo awọn ohun-ini wa fun kikọ-alaafia, ilera gbogbogbo ati alafia ti gbogbo eniyan.
6. A fẹ ki Sweden ati Finland gbe awọn igbese igbeleke idaniloju ti o dinku ẹdọfu laarin awọn agbara pataki ni agbegbe wa. Nipa iru awọn igbese bẹẹ a tumọ si ijabọ aiṣojusọna ti gbogbo awọn oju-ọna awọn ẹgbẹ ati yago fun ṣiṣẹda awọn aworan ọta, bakanna bi awọn igbese idinku eewu gẹgẹbi imọran Finnish pe ọkọ ofurufu ologun yẹ ki o lo awọn transponders.
7. Awọn adehun orilẹ-ede agbalejo Sweden ati Finland pẹlu NATO jẹ ilodi si ominira ti awọn orilẹ-ede wa. A fẹ ki awọn adehun orilẹ-ede ti o gbalejo lati fopin si ati dipo wa awọn ibatan alafia ati imudara pẹlu awọn aladugbo wa ati gbogbo awọn orilẹ-ede miiran. Eyi le ṣee ṣe ni agbegbe ti ipinnu pataki kan lori detente ati awọn adehun opin ihamọra nipasẹ Apejọ Helsinki tuntun lori Aabo Yuroopu.
8. Iyipada ti NATO lati inu ajọṣepọ olugbeja transatlantic sinu ajọṣepọ ti awọn anfani agbaye pẹlu awọn alabaṣiṣẹpọ lori gbogbo awọn kọnputa n pọ si awọn aifọkanbalẹ mejeeji pẹlu iyoku agbaye ati laarin NATO. Awọn orilẹ-ede wa le ṣe igbelaruge detente dara julọ ati aabo ti o wọpọ ti wọn ba ṣe itọju ati isọdọkan isọdọkan ologun wọn ati ni deede kọ irufin ofin agbaye nibikibi ti wọn ba waye.
9. Ọmọ ẹgbẹ NATO yoo tun fun ipa NATO lagbara ni agbegbe Nordic. A ko fẹ ki aworan apa kan ti iṣelu ati ipo ologun ti o ya nipasẹ awọn tanki ti o ni ibatan ti NATO gẹgẹbi Igbimọ Atlantic ati Ile-iṣẹ Ibaraẹnisọrọ Ilana ti NATO ni Riga (Stratcom) lati di gbogbo agbaye, tabi a ko fẹ awọn ti o ṣofintoto NATO ati sọrọ ni ojurere ti détente, disarmament, ti kii ṣe titete ati alaafia lati ya bi awọn gbigbe ti disinformation Russian.
10. A dojukọ ewu iparun ilolupo eda ati ogun iparun. O to akoko lati ji ki a ṣe ohun ti o dara julọ fun iwalaaye eda eniyan.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien wundia turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK: n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK: n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ati Libyan pommitukset vuonna 2011 omidan johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaan sotilasentokoite transperent.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden omidan kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muutuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa ati Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missh ni.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, että Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, että Natoa kritisoivia ati liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ati rauhaa kannattavia leimataan venäläisen disinformaation levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. Mo stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik fun gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 fun att jaga bort landets ledare från makten är sadana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbygganälde, foskchälde omchlkhälde.
6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärfly.
7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal Med Nato står i strid Med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer Med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte heller och inte heller. avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk desinformation.
10. Vi står inför gbona om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknarna av uttalandet lati Sverige:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, teknologie licentiat, medlem i Kvinnor fun fred, Höör.
Bengt Berg, akewi, Torsby.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Dubai.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Olof Buckard, skriftställare, satiriker, Stockholm.
Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, kontaktperson fun Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd adjungerad ọjọgbọn, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, onise iroyin, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen pa Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, medlem i Kvinnor fun fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande fun olorin för fred, Stockholm
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Dubai.
Birgitta Hedström, psykolog, omställare och medgrundare till Nätverket Folk ati Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör fun Miljöpartiet.
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stockholm
Hans F Hjälte, onise iroyin, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Dubai.
Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, onise iroyin, författare, Dubai
Lennart Karlsson, pensionerad teknisk systemadministratör, aktiv i Parun iṣọtẹ, Uppsala.
Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, onise, konstnär
Tomas Magnusson, tidigare ordförande ati Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, tidigare Aare i International Alafia Ajọ.
Katarina Moberg, onise, medlem i Kommentars redaktion, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Dubai.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv i Iparun iṣọtẹ, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.
Brian Palmer, lektor Uppsala universitet, Dubai.
Thage G Peterson, tidigare talman ati Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-) regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, professor Emeritus Stockholms universitet och Karolinska institutet, Stockholm.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor fun fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Dubai.
Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Dubai.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande fun Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stockholm
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Dubai.
Jan Öberg, docent, direktör Transnationella Stiftelsen fun Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, filmregissör, Göteborg
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet lati Finland:
Mikael Böök, pol magi, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, Kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör fun Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor fun fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, sosiologian professori Oulun yliopisto, professor i sociologi, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Roos, sosiaalipolitiikan professori emeritus, professor emeritus i socialpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Helsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psykolog, medlem av Fredskämparna i Finland, psykologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Thomas Wallgren, doktor filosofie, filosofian tohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
3 awọn esi
Ko si NATO.
Rara si OGUN.
O tọ ni pipe.
Ko si si NATO