Quyidagi imzo chekuvchilar tomonidan Ochiq xat, Mart, 4, 2022
1. Tashqi va mudofaa siyosatining eng muhim vazifasi o‘z davlatiga tahdidlarni teng sharoitlarda diplomatiya va hamkorlik orqali barcha mamlakatlarda xavfsizlikni yaratadigan tarzda kamaytirishdir.
2. Biz dunyoning o'zaro dushman harbiy bloklarga bo'linishini kuchaytirishga hissa qo'shishni xohlamaymiz. Buning o'rniga bizga umumiy xavfsizlik va qurolsizlanish uchun mustaqil tashqi siyosat olib boradigan qo'shilmagan davlatlar ko'proq kerak.
3. Mamlakatlarimiz BMTning Yadro qurolini taqiqlash to‘g‘risidagi konventsiyasiga qo‘shilishlarini istaymiz. Yadro qurollari bilan urushga tayyorgarlik ko'rayotgan harbiy ittifoqqa a'zo bo'lish teskari yo'nalishda ketadi va bizning mamlakatlarimizga yoki qo'shnimizga qarshi yadro qurolidan foydalanish xavfini oshiradi. A'zolik NATO Nizomining 5-moddasiga ko'ra, agar boshqa biron bir a'zo davlat hujumga uchrasa, bizni harbiy jihatdan qatnashishga majbur qiladi.
4. NATO BMT Nizomidagi zo‘ravonlikni taqiqlash to‘g‘risidagi kichik davlatlar uchun buyuk davlatlarning o‘zboshimchaliklariga qarshi eng muhim kafolatni buzgan holda o‘nlab yillar davomida urush olib bormoqda. 1999-yilda Yugoslaviya va 2011-yilda Liviyaning bombardimon qilinishi uning rahbarlarini hokimiyatdan haydashga misol bo‘la oladi. Biz, shuningdek, Shvetsiya va Finlyandiyaning Afg'oniston urushidagi ishtiroki oldindan aytib bo'ladigan falokat bo'lganiga ishonamiz, buni takrorlamaslik kerak. Biz mamlakatlarimiz NATO urushlaridan chetda qolishlarini istaymiz.
5. Urush va qayta qurollanish iqlim va atrof-muhit uchun juda halokatli va qochqinlar inqiroziga olib keladi. NATOdan chetda qolish orqali mamlakatlarimiz o‘z boyliklarimizdan tinchlik o‘rnatish, aholi salomatligi va barcha odamlar farovonligi uchun foydalanishda ko‘proq erkinlikni saqlab qolgan holda, ekologik halokat tahdidining oldini olishga yaxshiroq hissa qo‘shishi mumkin.
6. Biz Shvetsiya va Finlyandiya qo‘shnimizdagi yirik davlatlar o‘rtasidagi keskinlikni kamaytiradigan ishonchni mustahkamlash bo‘yicha qat’iy choralar ko‘rishlarini istaymiz. Bunday chora-tadbirlar deganda biz barcha tomonlarning istiqbollari to‘g‘risida xolis hisobot berish va dushman tasvirlarini yaratishdan saqlanish, shuningdek, Finlyandiyaning harbiy samolyotlar transponderlardan foydalanishi haqidagi taklifi kabi xavfni kamaytiradigan choralarni nazarda tutamiz.
7. Shvetsiya va Finlyandiyaning mezbon davlatning NATO bilan tuzgan kelishuvlari mamlakatlarimizning ittifoqchilik erkinligiga ziddir. Biz mezbon davlat kelishuvlari bekor qilinishini va buning o'rniga qo'shnilarimiz va boshqa barcha davlatlar bilan tinch va konstruktiv munosabatlarga intilamiz. Bu Yevropa xavfsizligi bo‘yicha yangi Xelsinki konferensiyasi orqali keskinlikni yumshatish va qurollarni cheklash bo‘yicha kelishuvlar bo‘yicha yirik kelishuv kontekstida amalga oshirilishi mumkin.
8. NATOning transatlantik mudofaa ittifoqidan barcha qit'alardagi hamkorlar bilan global manfaatlar ittifoqiga aylanishi butun dunyo bilan ham, NATO doirasidagi keskinlikni kuchaytiradi. Mamlakatlarimiz harbiy bloklarga qo‘shilmaslikni saqlab qolish va mustahkamlash va xalqaro huquqning buzilishi qayerda sodir bo‘lishidan qat’i nazar, bir xilda rad etsa, vaziyatni yumshatish va umumiy xavfsizlikni yanada yaxshilashi mumkin.
9. NATOga a'zo bo'lish NATOning Shimoliy mintaqadagi ta'sirini yanada kuchaytiradi. Biz NATOga qarashli Atlantika Kengashi va Rigadagi NATO Strategik Aloqa Markazi (Stratcom) kabi tahliliy markazlar tomonidan chizilgan siyosiy va harbiy vaziyatning biryoqlama manzarasi keng qamrovli boʻlishini istamaymiz. NATOni tanqid qilish va detente, qurolsizlanish, qo'shilmaslik va tinchlik tarafdori bo'lib, Rossiya dezinformatsiyasining tashuvchisi sifatida bo'yalgan.
10. Biz ekologik halokat va yadro urushi tahdidiga duch kelamiz. Uyg'onish va insoniyatning omon qolishi uchun qo'limizdan kelganini qilish vaqti keldi.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatiya ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. NATO on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 va Liviya pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkienhyin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, transponälen mutokädey.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuik missis tapaäuk.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Shlangi halua, Etta Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantika Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen Quva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, Etta Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen deformatsiya levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romanhdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken ar att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och oka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. NATO har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 va Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlandiya deltagande i Afghanistankriget bor en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, all folkhälsarsk välfärdn.
6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektyv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg transponrard an.
7. Sveriges och Finlandiya värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. NATO omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla continenter ökar spanningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center for strategisk communikation i Riga (Stratcom) avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk dezinformation.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och gora vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Sverige uchun asosiy shartlar:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare to Nätverket Folk va Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Abrahamsson tomonidan, texnologiya litsenziyasi, medlem va Kvinnor för för, Höör.
Bengt Berg, shoir, Torsbi.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stokgolm.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Olof Buckard, skriftställare, satirik, Stokgolm.
Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, Kvinnor va Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå bilan aloqador.
Lars Drake, fd adjungerad professor, SLU, ordförande va Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, jurnalist, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv va fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv va fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Syuzan Gerstenberg, Fred, Laholm uchun Kvinnorning medlem.
Kamol Gorgyu, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande for för fred artist, Stokgolm
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stokgolm.
Birgitta Hedström, psixolog, omställare va medgrundare till Nätverket Folk va Fred, Broddetorp
Lotta Xedström, ekofeminist va Miljöpartiet uchun språkrör.
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv va klimatriksdagen och fågelskådare, Stokgolm
Hans F Hjälte, jurnalist, faol va föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare va allmänmedcin och skolläkare, Stokgolm.
Maksimilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem va NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrik, opera va klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem va IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jeykob Jonson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, jurnalist, författare, Stokgolm
Lennart Karlsson, Pensionerad teknisk systemadministrator, aktiv va Extinction Rebellion, Uppsala.
Piter Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, jurnalist, konstnär
Tomas Magnusson, tidigare ordförande va Svenska Freds va Skiljedomsföreningen, tidigare prezidenti va Xalqaro Tinchlik Byurosi.
Katarina Moberg, jurnalist, medlem i Commentars redaktion, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stokgolm.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, sivilingenjör, faol va Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern va Svenska kyrkan, Norrköping.
Brayan Palmer, Lektor Uppsala universiteti, Stokgolm.
Thage G Peterson, tidigare Talman va Sveriges Riksdag och statsråd va flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister va justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, faxriy professor Stokgolms universiteti va Karolinska instituti, Stokgolm.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem va Kvinnor för för, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem va flera organisationer bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening va Barns utemiljö i staden (BUMS), Stokgolm.
Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, fritidspolitiska böcker va Stokgolm.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten qadar TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stokgolm
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk sönlitteratur, Stokgolm.
Yan Öberg, dotsent, TFF Freds-och Framtidsforskning uchun Transnationella Stiftelsen direktori. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, kino regissori, Göteborg
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finlyandiya:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlandiya Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Xanhijoki, quvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, Chefredaktör for Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Klaus Montonen, dotsent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Fred uchun Kvinnor, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, dotsent va filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, sosiolog professor Oulun yliopisto, Uleborgs universiteti, Rovaniemi, Vanttauskoski, sotsiologiya professori
JP, Roos, sosiaalipolitiikan emeritus professori, emeritus professori and socialpolitika, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Xelsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, dots i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psixolog, medlem av Fredskämparna va Finlyandiya, psykologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Tomas Uolgren, filosofiya doktori, filosofiyalik tohtori, Xelsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
3 ta javob
NATOga yo'q.
Urushga yo'q.
Siz mutlaqo haqsiz.
NATOga yo'q