Finlanda și Suedia ar trebui să rămână în afara NATO și să urmeze o politică de pace

De către semnatarii de mai jos, Scrisoare deschisă, Martie 4, 2022

1. Cea mai importantă sarcină a politicii externe și de apărare este reducerea amenințărilor la adresa propriei țări într-un mod care să creeze securitate în toate țările prin diplomație și cooperare în condiții egale.

2. Nu dorim să contribuim la întărirea divizării lumii în blocuri militare reciproc ostile. În schimb, avem nevoie de mai multe țări nealiniate care urmăresc o politică externă independentă pentru securitate comună și dezarmare.

3. Ne dorim ca țările noastre să se alăture Convenției ONU privind interzicerea armelor nucleare. Apartenența la o alianță militară care se pregătește de război cu arme nucleare ar merge în direcția opusă și ar crește riscul ca armele nucleare să fie folosite împotriva țărilor noastre sau în vecinătatea noastră. Calitatea de membru ne-ar obliga, în conformitate cu articolul 5 din Carta NATO, să participăm militar dacă orice alt stat membru ar fi atacat.

4. NATO a purtat război de zeci de ani, încălcând interzicerea violenței din Carta ONU, cea mai importantă garanție pentru statele mici împotriva arbitrariului marilor puteri. Bombardarea Iugoslaviei în 1999 și a Libiei în 2011 pentru a-și alunga liderii de la putere sunt exemple. De asemenea, credem că participarea Suediei și a Finlandei la războiul din Afganistan a fost un dezastru previzibil, care nu trebuie repetat. Vrem ca țările noastre să rămână departe de războaiele NATO.

5. Războiul și reînarmarea sunt extrem de distructive pentru climă și mediu și duc la crize ale refugiaților. Rămânând în afara NATO, țările noastre pot contribui mai bine la prevenirea amenințării colapsului ecologic, păstrând în același timp o mai mare libertate de a ne folosi bunurile pentru consolidarea păcii, sănătatea publică și bunăstarea tuturor oamenilor.

6. Dorim ca Suedia și Finlanda să ia măsuri hotărâte de consolidare a încrederii care să reducă tensiunea dintre marile puteri din vecinătatea noastră. Prin astfel de măsuri înțelegem raportarea imparțială a perspectivelor tuturor părților și abținerea de la a crea imagini inamice, precum și măsuri de reducere a riscurilor, cum ar fi propunerea finlandeză ca aeronavele militare să utilizeze transpondere.

7. Acordurile dintre țara gazdă ale Suediei și Finlandei cu NATO sunt contrare libertății de alianță a țărilor noastre. Dorim ca acordurile cu țara gazdă să fie reziliate și, în schimb, căutăm relații pașnice și constructive cu vecinii noștri și cu toate celelalte țări. Acest lucru poate fi realizat în contextul unei înțelegeri majore privind acordurile de destindere și limitare a armelor printr-o nouă Conferință de la Helsinki privind Securitatea Europeană.

8. Transformarea NATO dintr-o alianță transatlantică de apărare într-o alianță de interese globale cu parteneri de pe toate continentele crește tensiunile atât cu restul lumii, cât și în cadrul NATO. Țările noastre pot promova mai bine destinderea și securitatea comună dacă își păstrează și își consolidează nealinierea militară și, în egală măsură, resping încălcările dreptului internațional oriunde au loc.

9. Aderarea la NATO ar întări și mai mult influența NATO în regiunea nordică. Nu vrem ca imaginea unilaterală a situației politice și militare pictate de grupurile de reflecție afiliate NATO, cum ar fi Consiliul Atlantic și Centrul de comunicații strategice NATO din Riga (Stratcom), nu vrem să devină omniprezentă și nici nu vrem ca cei care critică NATO și vorbește în favoarea destinerii, dezarmării, nealinierii și păcii să fie descrise ca purtători de dezinformare rusă.

10. Ne confruntăm cu amenințarea colapsului ecologic și a războiului nuclear. Este timpul să ne trezim și să facem tot posibilul pentru supraviețuirea umanității.

*****

1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.

2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.

3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan ​​tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.

4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ja Libyan pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.

5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.

6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka könkönönönönönönönönönönönönönönönänänänänänänänänä.

7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.

8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missäuitä tapah.

9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, että Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (STRATCOM), piirtämä yksipuolinen Fotografie poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, että Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen dezinformare levittäjiksi.

10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.

*****

1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.

2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.

3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.

4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.

5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa och alla mänänrd.

6. Vi vill att Sverige och Finlanda målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk reportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg skall använda transpondrar.

7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.

8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.

9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte som tal krillerserar för Nato och tal hellerseratt avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk dezinformare.

10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.

Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:

Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.

Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.

Per Abrahamsson, teknologie licentiat, medlem i Kvinnor för fred, Höör.

Bengt Berg, poet, Torsby.

Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stockholm.

Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.

Olof Buckard, skriftställare, satiriker, Stockholm.

Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, contactperson för Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.

Lars Drake, fd adjungerad profesor, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.

Johan Ehrenberg, jurnalist, författare och grundare till tidningen ETC

Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.

Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.

Per Gahrton, grön skribent, Lund.

Susanne Gerstenberg, medlem i Kvinnor för fred, Laholm.

Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande för Artister för fred, Stockholm

KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stockholm.

Birgitta Hedström, psykolog, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp

Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör för Miljöpartiet.

Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, activ i klimatriksdagen och fågelskådare, Stockholm

Hans F Hjälte, jurnalist, activ i föreningen e-Folket, Solna.

Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).

Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.

Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Stockholm.

Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.

Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.

Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.

Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.

Jea Jonsson, Tomelilla.

Eva Brita Järnefors, jurnalist, författare, Stockholm

Lennart Karlsson, administrator de sistem de pensii, activ i Extinction Rebellion, Uppsala.

Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.

Eva Lund, mentalsköterska, jurnalist, konstnär

Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, tidigare președinte al Biroului Internațional de Pace.

Katarina Moberg, jurnalist, medlem i Kommentars redaktion, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stockholm.

Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.

Jonas Ohlsson, civilingenjör, activ i Extinction Rebellion, Örebro.

Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.

Brian Palmer, profesor de la Universitatea din Uppsala, Stockholm.

Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teolog. Nacka.

Anders Romelsjö, läkare, profesor emerit din Stockholms universitet och Karolinska institutet, Stockholm.

Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.

Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stockholm.

Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.

Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stockholm.

Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.

Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stockholm

Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stockholm.

Jan Öberg, docent, director Transnationella Stiftelsen pentru Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live

Ruben Östlund, regizor de film, Göteborg

Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:

Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.

Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.

Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.

Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.

Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.

Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.

Claus Montonen, profesor, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.

Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor pentru Fred, www.naisetrauhanpuolesta.org

Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.

Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.

Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.

Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.

Vesa Puuronen, soziolog profesori Oulun yliopisto, profesor i sociologi, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski

JP, Roos, sosiaalipolitiikan profesori emeritus, profesor emeritus i socialpolitik, Helsingfors.

Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, europarlamentar 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, europarlamentar 1996-2009, Helsinki.

Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.

Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.

Kerstin Tuomala, psykolog, medlem av Fredskämparna i Finlanda, psykologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.

Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.

Thomas Wallgren, filosofie doktor, filosofie tohtori, Helsingfors.

Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.

 

Răspunsuri 3

Lasă un comentariu

Adresa ta de email nu va fi publicată. Câmpurile obligatorii sunt marcate *

Articole pe aceeaşi temă

Teoria noastră a schimbării

Cum se pune capăt războiului

Move for Peace Challenge
Evenimente antirăzboi
Ajută-ne să creștem

Donatorii mici ne mențin în mers

Dacă alegeți să faceți o contribuție recurentă de cel puțin 15 USD pe lună, puteți selecta un cadou de mulțumire. Mulțumim donatorilor noștri recurenți pe site-ul nostru.

Aceasta este șansa ta de a reimagina a world beyond war
Magazinul WBW
Traduceți în orice limbă