Na nga kai haina i raro nei, Pukapuka Whakatuwhera, Maehe 4, 2022
1. Ko te mahi tino nui o te kaupapa here o tawahi me te whakamarumaru ko te whakaiti i nga whakatumatanga ki tona ake whenua i runga i te huarahi e hanga haumaru ai i nga whenua katoa na roto i nga mahi takawaenga me te mahi tahi i runga i nga tikanga orite.
2. Kare matou e pirangi ki te whai waahi ki te whakakaha i te wehewehenga o te ao ki roto i nga roopu hoia riri tahi. Engari, me nui ake nga whenua kore e hono ana ki te whai i tetahi kaupapa here kee motuhake mo te haumaru noa me te whakakore i nga patu.
3. E hiahia ana matou kia uru o tatou whenua ki te UN Convention on the Prohibition of Nuclear Weapons. Ko nga mema o te roopu hoia e whakarite ana mo te whawhai me nga patu karihi ka haere ki te huarahi rereke ka nui ake te tupono o nga patu karihi e whakamahia ana ki o tatou whenua, ki o tatou takiwa ranei. Ma te mema ka tono matou, i raro i te Upoko 5 o te NATO Charter, ki te uru atu ki nga hoia mena ka whakaekehia etahi atu Whenua Mema.
4. Ko te NATO e whawhai ana mo nga tekau tau e takahi ana i te ture aukati a te UN Charter mo te tutu, te tino whakamarumaru mo nga whenua iti ki te koretake o nga mana nunui. Ko te poma o Yugoslavia i te tau 1999 me Libya i te tau 2011 ki te pana i ona rangatira mai i te mana he tauira. E whakapono ana hoki matou ko te whai waahi a Sweden me Finland ki te pakanga o Afghan he aitua kua kitea, e kore e tika kia tuaruatia. E hiahia ana matou kia noho o tatou whenua ki waho o nga pakanga a NATO.
5. Ko te pakanga me te mau patu he tino kino ki te rangi me te taiao, ka arahi ki nga raruraru rerenga. Ma te noho ki waho o te NATO, ka taea e o tatou whenua te whai waahi ki te karo i te riri o te tiango rauropi, me te pupuri i te mana nui ki te whakamahi i a tatou rawa mo te hanga rangimarie, te hauora a te iwi me te oranga o nga tangata katoa.
6. E hiahia ana matou kia mahia e Sweden me Finland nga tikanga hanga maia hei whakaiti i te raruraru i waenga i nga mana nunui o to tatou takiwa. Ko enei tikanga ko te tuku korero kore whakaaro mo nga tirohanga a nga taha katoa me te aukati i te hanga whakaahua a te hoariri, me nga tikanga whakaheke morearea penei i te tono a Finnish me whakamahi nga waka rererangi hoia ki nga transponders.
7. Ko nga whakaaetanga whenua manaaki a Sweden me Finland me te NATO he rereke ki te herekore o to tatou whenua. Kei te pirangi matou kia whakamutua nga whakaaetanga whenua manaaki, me te rapu hononga pai me te pai ki o tatou hoa tata me era atu whenua katoa. Ka taea tenei i roto i te horopaki o te whakataunga nui i runga i nga whakaaetanga aukati me te aukati patu ma te Huihuinga Helsinki hou mo te Haumarutanga Pakeha.
8. Ko te hurihanga o te NATO mai i te hononga whakamarumaru whakawhiti ki te ao ki te hononga o nga hiahia o te ao me nga hoa o nga whenua katoa ka piki ake nga raruraru me era atu o te ao, i roto hoki i te NATO. Ka pai ake o taatau whenua ki te whakatairanga i te noho haumaru me te haumaru noa mena ka tiakina me te whakakotahi i o raatau hoia kore-whakatikatika me te paopao rite ki nga takahi ture o te ao ahakoa kei hea.
9. Ko te mema o te NATO ka kaha ake te awe o NATO ki te rohe o Nordic. Kare matou e pirangi ko te pikitia taha-taha o nga ahuatanga torangapu me nga hoia i peitahia e nga roopu whakaaro o te NATO-hononga penei i te Kaunihera Atlantiko me te NATO Strategic Communications Center i Riga (Stratcom) kia tino whanui, kaore hoki matou e hiahia ki te hunga whakahē i te NATO me te korero mo te détente, te whakakore i nga patu, te kore-whakaaro me te rangimarie ki te peitahia hei kawe i nga korero a Ruhia.
10. Ka pa ki a tatou te riri o te paheketanga rauropi me te pakanga karihi. Kua tae ki te wa ki te oho ki te mahi i nga mea pai mo te oranga o te tangata.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseitariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ja Libyan pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistan sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaan sotilaslentokoy transliteätä.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaitäik.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, että Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, että Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen whakamohiotanga revittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Ka taea e koe te whakanui ake i nga kaupapa-a-whare-och försvarspolitiken ka taea e koe te whakamahi i nga wa katoa ki te whai waahi ki te whai waahi ki te whai i nga tohu paetahi me nga tohu mo te wa roa.
2. Vill inte bidra to att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vill att våra länder ska ansluta sig till FN-conventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Ko te kaupapa skulle me te tuhinga 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormmakters godtycke. Ko te Bombningen av Jugoslavien 1999 me te Libyan 2011 mo te tiaki i nga whenua o te whenua i tukuna mai i tetahi tauira. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Ko te whakanui ake i te taumata o te rangi- me te rangatira o te rangi. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande och vällfälhände och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkalfälhände.
6. Vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militäll antravlygä.
7. Ko nga whenua o Finland me nga whenua o Nato ka haere ki te taha o nga hoa katoa. Ka taea e koe te kite i nga waahi ka taea e koe te pupuri i muri mai i te fredliga me te hononga hononga ki te whare nui me te katoa o Andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council me NATO:s centre för strategir strategik communication i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande at de och förch intesom heller avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk desinformation.
10. Ka taea e koe te whakanui ake i te wera o te taiao o te taiao me te kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Kia mau ki nga korero mo te Whakaaetanga:
Tord Björk, Pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare to Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, penihana i te whare taonga, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, hangarau raihana, medlem me Kvinnor mo fred, Höör.
Bengt Berg, kaitito, Torsby.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stockholm.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Olof Buckard, skriftställare, satiriker, Stockholm.
Gunilla Bäckström, penihana arbetsterapeut, hoapaki mo Kvinnor me Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Ko Lars Drake, he ahorangi hei awhina, SLU, ordförande me Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, kairīpoata, författare och grundare till tidningen ETC
Ko Erni Friholt, he penihana, he nui, he mahi me te fredsrörelsen i Orust, Stocken.
Ko Ola Friholt, he penihana, he nui te mahi, he mahi me te fredsrörelsen i Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön scribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, medlem me Kvinnor mo fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande för Artister för fred, Stockholm
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Ko Stockholm.
Birgitta Hedström, psykolog, omställare och medgrundare to Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör för Miljöpartiet.
Ko Birgitta Henriksson, he penihana mo te reti, he mahi me te waahi o te rangi me te waahi, Stockholm
Hans F Hjälte, kairīpoata, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ko Ann-Charlotte Hult, he penihana me nga rongoa katoa me nga kura, Stockholm.
Ko Maximilian Isendahl, ko nga roopu me nga skogsägare, ko NordBruk, ko Marsätt.
Samuel Jarrick, operasångare me te klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem me IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, kairīpoata, författare, Stockholm
Lennart Karlsson, pensionerad teknisk systemadministratör, aktiv me Extinction Rebellion, Uppsala.
Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, kairīpoata, konstnär
Ko Tomas Magnusson, ko Svenska Freds me Skiljedomsföreningen, he perehitini o te International Peace Bureau.
Katarina Moberg, kairīpoata, medlem me Comments redaktion, mahi i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stockholm.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv me Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.
Ko Brian Palmer, he kaiwhakaako o te whare wananga o Uppsala, Stockholm.
Ko Thage G Peterson, he korero mo Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, ahorangi emeritus Stockholms universitet och Karolinska institutet, Stockholm.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem me Kvinnor mo fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem me flera organisationer bl.a. Kia tae ra ano ki a Nato – ka mahi nga tangata ki te “lokala” i roto i te ahua o te ahua o te ahua o te whanautanga o nga whare o nga whare witi (BUMS), Stockholm.
Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stockholm.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten tae noa ki TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stockholm
Ko Gunilla Winberg, he pai ki a koe ki te awhina i nga mahi a afrikansk skönlitteratur, Stockholm.
Jan Öberg, docent, director Transnationella Stiftelsen mo Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, filmregissör, Göteborg
Whakaaetanga Whakaaetanga Whakaaetanga Whakaaetanga / Whakaaetanga Whakaaetanga mai i Finland:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Iraia Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor för fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, ahorangi sosiologian Oulun yliopisto, ahorangi i te hapori, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Roos, sosiaalipolitiikan professori emeritus, professor emeritus me socialpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Helsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psykolog, medlem av Fredskämparna i Finland, psykologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Ko Thomas Wallgren, ko te tohunga tohunga, ko te tohunga tohunga, ko Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
Ngā Whakautu 3
Kaore ki te NATO.
Kao ki te WAR.
Ka tino tika koe.
No ki NATO