Zemāk parakstītāji Atklāta vēstule, Marts 4, 2022
1. Ārpolitikas un aizsardzības politikas svarīgākais uzdevums ir ar diplomātiju un sadarbību uz vienlīdzīgiem nosacījumiem mazināt draudus savai valstij tādā veidā, kas rada drošību visās valstīs.
2. Mēs nevēlamies veicināt pasaules dalījuma nostiprināšanos savstarpēji naidīgos militāros blokos. Tā vietā mums ir vajadzīgs vairāk nesaistītu valstu, kas īsteno neatkarīgu ārpolitiku kopējai drošībai un atbruņošanai.
3. Mēs vēlamies, lai mūsu valstis pievienotos ANO Konvencijai par kodolieroču aizliegumu. Dalība militārā aliansē, kas gatavojas karam ar kodolieročiem, ietu pretējā virzienā un palielinātu kodolieroču izmantošanas risku pret mūsu valstīm vai mūsu kaimiņvalstīm. Dalība mums uzliktu pienākumu saskaņā ar NATO Hartas 5. pantu militāri piedalīties, ja kādai citai dalībvalstij tiktu uzbrukts.
4. NATO jau gadu desmitiem karo, pārkāpjot ANO Statūtu vardarbības aizliegumu, kas ir vissvarīgākais mazo valstu aizsargs pret lielvaru patvaļu. Piemēri ir Dienvidslāvijas bombardēšana 1999. gadā un Lībijas bombardēšana 2011. gadā, lai padzītu tās līderus no varas. Mēs arī uzskatām, ka Zviedrijas un Somijas dalība Afganistānas karā bija paredzama katastrofa, kas nedrīkst atkārtoties. Mēs vēlamies, lai mūsu valstis paliktu ārpus NATO kariem.
5. Karš un pārbruņošanās ir ļoti postoši klimatam un videi un izraisa bēgļu krīzes. Paliekot ārpus NATO, mūsu valstis var labāk palīdzēt novērst ekoloģiskā sabrukuma draudus, vienlaikus saglabājot lielāku brīvību izmantot savus līdzekļus miera veidošanai, sabiedrības veselībai un visu cilvēku labklājībai.
6. Mēs vēlamies, lai Zviedrija un Somija veiktu apņēmīgus uzticības veidošanas pasākumus, kas mazinātu spriedzi starp lielvarām mūsu kaimiņvalstīs. Ar šādiem pasākumiem mēs domājam objektīvu ziņošanu par visu pušu perspektīvām un atturēšanos no ienaidnieka tēlu veidošanas, kā arī tādus risku mazinošus pasākumus kā Somijas priekšlikums, ka militārajām lidmašīnām jāizmanto transponderi.
7. Zviedrijas un Somijas mītnes valsts līgumi ar NATO ir pretrunā mūsu valstu alianses brīvībai. Mēs vēlamies, lai tiktu izbeigti līgumi ar uzņēmējvalsti un tā vietā meklētu mierīgas un konstruktīvas attiecības ar mūsu kaimiņiem un visām pārējām valstīm. To var izdarīt saistībā ar nozīmīgu izlīgumu par aizturēšanas un ieroču ierobežošanas nolīgumiem, izmantojot jaunu Helsinku konferenci par Eiropas drošību.
8. NATO pārveide no transatlantiskās aizsardzības alianses par globālu interešu aliansi ar partneriem visos kontinentos palielina spriedzi gan ar pārējo pasauli, gan NATO iekšienē. Mūsu valstis var labāk veicināt aizturēšanu un kopējo drošību, ja tās saglabā un konsolidē savu militāro nepievienošanos un vienlīdz noraida starptautisko tiesību pārkāpumus, lai kur tie notiktu.
9. Dalība NATO vēl vairāk stiprinātu NATO ietekmi Ziemeļvalstu reģionā. Mēs nevēlamies, lai ar NATO saistīto ideju laboratoriju, piemēram, Atlantijas padomes un NATO Stratēģiskās komunikācijas centra Rīgā (Stratcom) radītā politiskās un militārās situācijas vienpusējā aina kļūtu visaptveroša, kā arī nevēlamies, lai tie, kas kritizēt NATO un runāt par depresiju, atbruņošanos, nepievienošanos un mieru, kas jākrāso kā Krievijas dezinformācijas nesēji.
10. Mēs saskaramies ar ekoloģiskā sabrukuma un kodolkara draudiem. Ir pienācis laiks mosties un darīt visu iespējamo, lai cilvēce izdzīvotu.
*****
1. Ulko- ja aizsardzības politiikan tärkein tehtävä on uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaa varten blokkeihin. Sen tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, kas harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan veicināšanu.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevat yleissopimukset. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät peruskirjan 5. tervettä osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun merkkion hyökätään.
4. On vuosikymmeni tapahtuvaa sotaa rikkoen YK: peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojenvaltaa vastaan. Esimerkkeinä mainita Jugoslavian pommitukset in 1999 ja Libyan pommitukset in 2011 maid johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös mieltä, että Ruotsin un Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennustatavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota un asevarustelu ovat ļoti iznīcinošas klimata un vides ietekmes, jo īpaši pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällyt erossa Natosta maamme var izmantot efektīvāka ekologa ekologa uhkaa un pastāvīgi lielāka man vapauden izmantot voimavarojamamme rauhan būvniecībai, kansanterveyteen un visiem cilvēku hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyä määrätietoisesti luottamusta lisää toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialuemme. Tällaisilla toimenpiteillä paredzētās partijasetonta ziņojumi par visām ārējām näkökulmasta un viholliskuvien loka tēmām, kā arī riska samazināšanas jēdzieniem, piemēram, Suomen ierosinājumu, kas ietver sotilaslentokoneiden lietošanas transpondereita.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, isäntämaasopimus irtisanotaan ja sen että pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Ar šo var tikt galā ar Eiropas drošības jautājumiem saistītā Helsingin konferences daļa, kas ir aizliegta.
8. Naton muuttuminen kanssa transatlanttisesta puolustusliitosta transatlanttisesta puolustusliitosta liittouma, jolla on kumppaneita mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun muassa Naton sisällä. Maamme tiek pieprasīta labāk rauhana būvniecības un yhteissaglabāšanas, ja saglabājas un lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuuden ja iznīcina samalla mittapuulla starptautiskās tiesību loukkaukset kaikkialla, kurā tiek īstenota.
9. NATO-jäsenyys pastiprina entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, Natoon sidoksissa koskeetushautomoiden, kutenc Councilin ja Riikassa ajajana sijaitsen Naton strategisen viestintäkeskuksen (Strat), raja että yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta yleisestä leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, että Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseista kannattavaliittoa, aseista kannattaaliittoa, rauhama utumattoäläisen disin levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja padarīt parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa.
6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att anitarflygr skall.
7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom NATO. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s centre för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande kriter at och för det talar in te avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk desinformation.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionāra barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, tehnoloģiju licenciāts, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Bengts Bergs, dzejnieks, Torsbijs.
Eva Berlin, tidskriften Commentar, Stokholma.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Upsala.
Olofs Bakards, skriftställare, satīrieris, Stokholma.
Gunilla Bäckström, pensionāra arbetsterapeute, kontaktpersona Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd adjungerad profesors, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Esthammar.
Johans Ērenbergs, žurnālists, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lunda.
Susanne Gerstenberg, medlem un Kvinnor För Fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagogs, familjeterapeut, ordförande för Artister för fred, Stokholma
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stokholma.
Birgitta Hedstrema, psiholoģe, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lota Hedstrema, ekofeministe un Miljöpartiet detta språkrör före.
Birgitta Henriksson, pensionāra vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stokholma
Hans F Hjälte, žurnālists, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionāra ārste i allmänmedicin och skolläkare, Stokholma.
Maksimilians Isendahls, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.
Samuels Jarrick, operas un klimata aktīvists.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Džeikobs Džonsons, fd riksdagsledamot (V), Upsala.
Džea Džonsons, Tomelilla.
Eva Brita Jērneforsa, žurnāliste, författare, Stokholma
Lennarts Karlsons (Lennart Karlsson), teknikas sistēmas administrators, aktīvs Extinction Rebellion, Upsala.
Pīters Lammings, mītnieks, Solna.
Eva Lunda, mentalsköterska, žurnāliste, konstnār
Tomass Magnusons (Tidigare Ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen), Starptautiskā miera biroja tidigare prezidents.
Katarina Moberg, žurnāliste, Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stokholmas komentāra redakcija.
Mikaels Nībergs, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv i Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrčēping.
Braiens Palmers, Stokholmas Upsalas universitātes lektors.
Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teologs. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, Stokholmas universitātes un Karolinska institūta emeritētais profesors, Stokholma.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till NATO – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stokholma.
Gudruna Šimane, komunicpolitiķe, fredsaktiviste, Simrishamna.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stokholma.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jans Strēmdāls, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stokholma
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stokholma.
Jan Öberg, docents, direktors Transnationella Stiftelsen För Freds-och Framtidsforskning, TFF. Lunda https://transnational.live
Rubens Estlunds, kinoreģistrs, Gēteborga
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, attēlsaiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docents, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen loceklis, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor för fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docents i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, Sosiologs profesors Oulunas Universitātē, profesors i sociologs, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Rūss, sociālās politikas emeritus profesors, emeritus profesors un sociālās politikas, Helsingforsa.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, EP deputāts 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, EP deputāts 1996-2009, Helsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psiholoģe, Fredskämparna i Somijas psiholoģijas nodaļa, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Tomass Valgrēns, filozofs doktors, filosofs Tohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofs tohtori, opettaja, filosofie doktors, lärare, Helsinki.
3 Atbildes
Nē NATO.
Nē KARAM.
Tev ir pilnīga taisnība.
Nē NATO