Kärnvapenfronten rör på sig / Front Nikleyè a ap deplase!

Pa Mikael Böök ak David Swanson, HBLFevriye 6, 2021

Scroll down pou, premye Swedish la kòm pibliye nan jounal la Finnish HBL, ak Lè sa a, angle a.

På kärnvapenfronten råder verkligen inget lugn! Tvärtom pågår sedan år tillbaka en ny kapprustningsrunda baserad på nya teknologier. Om detta fortsatta vansinne omges av en skenbar stillhet beror det på att medierna har glömt att rapportera om det för att i stället rikta uppmärksamhet på klimatkrisen, skriver kärnvapenmotståndarna Mikael Bönök och.

Den här artikeln är inspirerad av pwofesè Stefan Forss Bakgrundsartikel (HBL Debat 29.1).

Den nukleära "galenskapen", som Forss kallar den - vi instämmer helt i denna beskrivning - förtjänar att studeras och analyseras ur olika synvinklar. Låt oss därför ganska kärnvapenvanvettets aktuella fas mot bakgrunden av den växande internationella freds- och nedrustningsrörelsen.

Forss rubrik "På kärnvapenfronten intet nytt?" anspelar på Erich Maria Remarques berömda pacifistiska roman om första världskriget. I slutet av romanen, som skildrar soldaternas fysiska och andliga misär under det utdragna ställningskriget på västfronten, omkommer huvudpersonen av gasförgiftning. Samma dag meddelar krigsbulletinen att ingenting nytt finns att berätta västerifrån (därav romanens titel: "På västfronten intet nytt"). Forss har emellertid lagt till ett frågetecken efter rubriken.

För oss är frågetecknet onödigt: på kärnvapenfronten råder verkligen inget lugn! Tvärtom pågår sedan år tillbaka en ny kapprustningsrunda baserad på nya teknologier. I den deltar var och en av de vid det här laget nio kärnvapenstaterna. Om detta fortsatta vansinne omges av en skenbar stillhet beror det på att medierna har glömt att rapportera om det för att i stället rikta uppmärksamhet på klimatkrisen.

Anba Tiden har en världsomspännande rörelse vuxit fram mot den globala sinnessjukdomen och denna rörelse har redan lyckats förändra läget. Uppbackad av den internationella freds- och nedrustningsrörelsen och dess spjutspets i FN, Internationella kampanjen för avskaffandet av kärnvapnen (ICAN), har en majoritet av världens stater tagit sig en ny funderare över de outsägliga humanitära ochl. Detta har lett till att FN: s generalförsamling har godkänt avtalet om ett förbud mot kärnvapen (Trete sou entèdiksyon zam nikleyè yo, TPNW).

Den 22 janvye i år trädde detta avtal i kraft - en händelse som massmedier i kärnvapenländerna och de länder som allierat sig med dem återigen föredrog att ignorera. Också Forss förbigick den saken med tystnad. Ändå stod “TPNW” att läsa med stora bokstäver mellan raderna i hans artikel, vars budskap således var klart om än outsagt: Kära läsare, tro inte för ett ögonblick att någonting har förändrats i och med kärnvraftför

För att förstå denna märkliga frånvaro måste man försöka tänka sig in i den specella syn på världen som odlas och upprätthålls av de som sysslar professionellt med “vapenkontroll” (kontwòl zam yo). Det handlar om ett salop brödraskap, en kominote, bestående av generaler, diplomater, tankesmedjor och vapentillverkare som lever i sin egen värld och talar sit eget orwellska språk.

Ta jouk exempel ordet "försvar". Om nu kärnvapnen stärker “försvaret” är de knappast galna, utan snarare något som man bör hålla sig med om man är klok. “Avskräckning” är ett annat nyckelord, lika viktigt för vapenkontrollgemenskapen som Gud för de religiösa. Ifall du råkar tro på “avskräckningen”, ja, då är kärnvapen inte en tokig utan en rationell option. "Paritet" och "strategisk balans" är andra exempel på ord som uppenbarligen fortfarande låter helt rimliga för de som helst bara vill strunta i FN-avtalet om kärnförbud.

Men, för resten av oss framstår den fortsatta produktionen av nya kärnvapensystem, eller "moderniseringen" av de redan existerande systemen, i syfte att uppnå "avskräckning", "paritet" och "balans" på land, på haven, i luften och i rymden sedan länge såsom strategisk twòp och mantal obalans. Efter den 22 janvye och TPNW: s ikraftträdande anser en stor del av världen dessutom att blotta innehavet av en kärnvapenarsenal, för att inte tala om dess “förbättrande”, är kriminellt.

Mer eller mindre omedvetet understöder Forss alltså en syn på världen som godtar den nukleära galenskapen. Han tar samtidigt miste på flera fakta och varje gång på samma sätt, nämligen på ett sätt som gynnar USA: s regering. Enligt Forss önskade Michail Gorbatjov ok Ronald Reagan avskaffa inte bara medeldistansmissilerna, utan alla kärnmissiler. Men Forss tipsar inte om varför de inte sedan gjorde det. Naturligtvis inte, Reagan ensisterade ju på att fortsätta med sitt “Stjärnornas krig”.

Forss berättar att “alla USA: s presidenter från Reagan till Barack Obama har varit överens om att kärnvapnens roll efter kalla krigets slut varit avtagande och att deras enda uppgift är att verka krigsavhållande ”. Gason Danyèl Ellsbergs bok The Doomsday Machine: Confessions of a Nuclear War Planner, dokimante nan yon istwa. Bland de av USA: s presidenter som offentligt eller i hemlighet har hotat andra nationer med kärnvapen återfinns såväl George HW Bush kòm Bill Clinton medan andra, däribland Obama, ofta sade sådant som att "alla optioner ligger på bordet" när det gällde Iran eller ett annat land.

Forss ger Obama förtjänsten av att föra fram idén om en värld utan kärnvapen och påstår att “bara ett enda bombprojekt drevs framåt under Obamas tid”. Men Obamas tal i Hiroshima och pra andra platser visade klart att han endast ville att kärnvapennedrustning skulle tas till övervägande av en senare generation. Och 2015 stödde Obama framgångsrikt den största nya investeringen i kärnvapen sedan det kalla krigets förmodade slut.

Enligt Forss önskade Ryssland skrota INF-avtalet och valde därför att bryta det. Huruvida Ryssland bröt mot INF-avtalet kan diskuteras, men det kan inte förnekas att Donald Trump gjorde slut på avtalet genom att olagligt dra sig ur det. Avtalsbestämmelserna hade dock möjliggjort för parterna att lösa frågan om anklagelserna om Rysslands avtalsbrott genom inspektioner på platsen och ömsesidiga verifieringar with satelliter samt genom att tillsätta en särskild verifieringskommission.

Den ryska militarismen ska inte på något vis ursäktas. Medierna i västvärlden borde ändå begripa att USA skulle finna en villig förhandlingspartner ifall man valde att återupprätta INF, Open Skies-avtalet och ABM-avtalet och att förhandla om Rysslands förslag angående förbud mot rym. Mediernas vägran att inse detta förefaller irrationell. Vi behöver lite erkännande för Rysslands militära återhållsamhet efter utvidgningen av Nato, utplaceringen av missiler i Rysslands närmaste grannländer, upprustningen av Ukraina och anordnandet av stora militärövningar i Europa.

Mikael Böök, medlem i Finlands Fredsförbund, medlem i ICAN Finland, David Swanson, verksamhetsledare, World Beyond War, USA

Atik sa a enspire pa analiz background ke pwofesè Stefan Forss te ekri nan Hbl 29 janvye anba tit "Tout trankil sou Front Nikleyè a?"

Li evidan, nikleyè "bagay moun fou a", kòm Forss rele li - epi nou konplètman dakò ak deskripsyon sa a - merite yo dwe etidye ak analize soti nan diferan pwen de vi. Se konsa, kite nou prezante yon dyagnostik nan eta a prezan nan fou fou nikleyè, ak opinyon nou yo sou gerizon li yo, sou background nan nan k ap grandi lapè entènasyonal la ak mouvman dezameman.

Tit atik Fors lan fè referans ak pi popilè roman pasifik Erich Maria Remarque a sou Premye Gè Mondyal la. Nan fen roman an, ki dekri mizè fizik ak espirityèl sòlda yo pandan lagè très nan attrition sou Front Lwès la, karaktè prensipal la mouri nan anpwazònman gaz. Menm jou a, bilten lagè a anonse ke pa gen anyen nouvo pou l di nan Lwès (pakonsekan tit roman an: "Tout trankil sou Front Lwès la"). Sepandan, Forss te ajoute yon mak kesyon nan tit la nan atik li.

Pou nou, pa gen okenn mak kesyon: tout se definitivman pa trankil sou devan nikleyè a, lwen li! Okontrè: yon nouvo ras zam nikleyè, ki baze sou nouvo teknoloji ak nan ki chak nan nèf kounye a eta yo zam nikleyè patisipe, te deja sou pye pou ane sa yo. Si foli sa a ap kontinye antoure pa kalm ak trankilite, li se paske medya yo te bliye rapòte sou li pandan y ap vire atansyon yo nan kriz la klima.

Men, nan entre-temps la, yon mouvman atravè lemond kont maladi sa a mantal mondyal parèt ak kreye yon sitiyasyon tout nouvo. Apiye pa mouvman entènasyonal pou lapè ak dezameman Kanpay Entènasyonal pou Abolisyon Zam Nikleyè yo, yon majorite nan eta ki pa gen zam nikleyè nan mond lan te re-konsidere konsekans endispansab imanitè ak ekolojik nan lagè nikleyè, ak apwouve Trete sou Entèdiksyon an nan Zam Nikleyè (TPNW).

Koulye a, ratifye pa plis pase 50 nasyon yo, TPNW a antre nan fòs sou 22 janvye ane sa a, yon evènman ki te inyore nan medya yo mas nan eta yo nikleyè ak alye yo. Devlopman sa a te totalman neglije pa Stefan Forss nan atik li a. Men, "TPNW" te ekri ak lèt ​​majiskil envizib toupatou ant liy yo. Ak mesaj Forss 'te klè: mwen renmen anpil lektè, pa pou yon minit kwè ke anyen te chanje ak TPNW la!

Yo nan lòd yo konprann absans sa a etranj nan menm yon sèl mansyone nan TPNW a, youn dwe konsidere vizyon nan mond ki se kiltive ak konfime nan kominote a "kontwòl bra" nasyon nikleyè yo. Sa koleksyon jeneral, diplomat, panse-mèsi, ak endistriyalis zam ap viv nan mond pwòp li yo nan lang Orwellian.

Pran, pou egzanp, "defans." Oke, si nukes yo ranfòse "defans" nou an, lè sa a yo evidamman pa fache, men rezonab. "Disuasyon" se yon lòt mo kle, enpòtan pou zam nikleyè tankou "Bondye" pou relijyon. Si ou rive kwè nan "prevantif" Lè sa a, zam nikleyè yo pa yon fou men w pèdi yon opsyon trè rasyonèl! "Parite" ak "balans estratejik" se lòt egzanp mo ki aparamman toujou fè sans pou opozan abolisyon nikleyè yo.

Pou rès la nan nou, pwodiksyon an kontinye nan nouvo sistèm zam nikleyè, oswa "modènizasyon an" nan sistèm yo fin vye granmoun yo nan lòd yo rive jwenn "parite" ak "balans" sou tè, nan lanmè, nan lè a, ak nan espas, gen pou lontan parèt tankou twòp estratejik ak dezekilib mantal. Anplis, apre 22 janvye ak antre nan fòs nan TPNW a, deja kenbe nan yon asenal nikleyè, nou pa pale de "amelyore" li, se jije kriminèl pa anpil nan mond lan.

Forss, entansyonèlman oswa ou pa, sipòte yon vizyon mond aksepte nan bagay moun fou nikleyè, ak fè sa pa jwenn anpil reyalite mal, ak tout nan yo mal nan menm fason an, se sa ki, favorableman bay gouvènman ameriken an. Selon Forss, Gorbachev ak Reagan te vle aboli zam nikleyè yo. Forss pa bay okenn allusion sou rezon ki fè yo pa t 'fè sa. Natirèlman, yo pa t 'debarase m de tout misil paske Reagan ensiste sou envesti nan konplo "Star Lagè" l' yo.

Forss di nou ke "Tout prezidan Etazini yo soti nan Reagan rive Barack Obama te dakò ke wòl zam nikleyè apre fen Gè Fwad la te diminye e ke sèl travay yo se aji kòm yon prevantif nan lagè." Men, liv Dann Ellsberg la, Machin nan Doomsday: Konfesyon nan yon planifikatè lagè Nikleyè, dokimante lefèt ke US prezidan ki te fè espesifik piblik oswa sekrè menas nikleyè nan lòt nasyon, ke nou konnen nan, yo te enkli George HW Bush ak Bill Clinton, pandan ke lòt moun, ki gen ladan Barack Obama, souvan di bagay sa yo tankou "Tout opsyon yo sou tab la ”an relasyon ak Iran oswa yon lòt peyi.

Forss kredite Obama ak vle avanse lide a nan yon mond gratis nan zam nikleyè, ak reklamasyon ke pandan tan Obama a "se sèlman yon pwojè bonm sèl te pouse pi devan." Men, diskou Obama a nan Iwochima ak lòt kote te fè klè ke li te vle dezameman nikleyè dwe konsidere sèlman nan kèk jenerasyon kap vini yo. Ak nan 2015, Obama avèk siksè te apiye pi gwo nouvo envestisman an nan zam nikleyè depi fen sipoze Gè Fwad la.

Dapre Forss, Larisi te vle fini INF la e konsa te chwazi vyole li. Li se kontèstabl si wi ou non Larisi vyole li, men se pa kontestab ke Donald Trump te fini li pa ilegalman retire li nan li, pandan y ap trete nan tèt li bay mwayen yo rezoud akizasyon yo te fè kont Larisi, nan pèsistan enspeksyon sou plas te apiye nan verifikasyon mityèl pa satelit. ak lòt mekanis siveyans ak yon Komisyon Verifikasyon Espesyal pou rezoud nenpòt diskisyon.

Pandan ke gen anpil blame yo ale otou, e pa gen okenn eskiz pou militaris Ris, medya oksidantal sanble irasyonèl detèmine ke yo pa konprann ke Etazini ta jwenn yon patnè dispoze si li te chwazi re-etabli trete yo INF, Open syèl, oswa ABM epi li te chwazi reponn pwopozisyon Larisi a pou entèdiksyon sou zam espas oswa atak cyber, epi montre kèk rekonesans sou kontrent militè Larisi a apre ekspansyon NATOganizasyon Trete Nò Atlantik, enstalasyon misil nan vwazen imedyat Larisi a, zam nan Ikrèn, ak sèn nan nan repetisyon gwo lagè egzèsis nan Ewòp.