Pa siyen ki anba yo, Lèt Louvri, Mas 4, 2022
1. Travay ki pi enpòtan nan politik etranjè ak defans se diminye menas yo pou pwòp peyi a yon fason ki kreye sekirite nan tout peyi yo atravè diplomasi ak koperasyon nan menm kondisyon.
2. Nou pa vle kontribye nan ranfòsman divizyon mond lan nan blòk militè ki ostil mityèlman. Olye de sa, nou bezwen plis peyi ki pa aliye k ap pouswiv yon politik etranje endepandan pou sekirite komen ak dezameman.
3. Nou vle peyi nou yo rantre nan Konvansyon Nasyonzini an sou Entèdiksyon Zam Nikleyè. Manm nan yon alyans militè prepare pou lagè ak zam nikleyè ta ale nan direksyon opoze a epi ogmante risk pou yo itilize zam nikleyè kont peyi nou yo oswa nan katye nou an. Manm ta oblije nou, dapre Atik 5 Konstitisyon Òganizasyon Trete Nò Atlantik la, pou nou patisipe militè si yo ta atake nenpòt lòt Eta Manm.
4. Òganizasyon Trete Nò Atlantik ap fè lagè depi plizyè dizèn ane an vyolasyon entèdiksyon vyolans nan Konstitisyon Nasyonzini an, pwoteksyon ki pi enpòtan pou ti eta yo kont abitrète gwo pouvwa yo. Bonbadman nan Yougoslavi an 1999 ak nan Libi an 2011 pou chase lidè li yo soti nan pouvwa a se egzanp. Nou kwè tou ke patisipasyon Syèd ak Fenlann nan lagè Afgan an se te yon dezas prévisible, ki pa dwe repete. Nou vle peyi nou yo rete deyò nan lagè Òganizasyon Trete Nò Atlantik.
5. Lagè ak rearmement yo trè destriktif nan klima a ak anviwònman an epi mennen nan kriz refijye yo. Lè nou rete andeyò Òganizasyon Trete Nò Atlantik, peyi nou yo ka pi byen kontribye pou evite menas efondreman ekolojik la, pandan y ap prezève pi gwo libète pou sèvi ak byen nou yo pou bati lapè, sante piblik ak byennèt tout moun.
6. Nou vle Syèd ak Fenlann pran mezi detèmine pou konstwi konfyans ki diminye tansyon ant gwo pouvwa yo nan katye nou an. Ak mezi sa yo nou vle di rapò san patipri nan pèspektiv tout kote yo ak evite kreye imaj ènmi, osi byen ke mezi risk-diminye tankou pwopozisyon an Finnish ke avyon militè yo ta dwe itilize transpondeur.
7. Akò peyi Syèd ak Fenlann ak Òganizasyon Trete Nò Atlantik yo kontrè ak libète alyans peyi nou yo. Nou vle akò peyi lame yo sispann epi olye pou chèche relasyon lapè ak konstriktif ak vwazen nou yo ak tout lòt peyi yo. Sa a ka fèt nan yon kontèks gwo règleman sou detant ak akò limitasyon zam atravè yon nouvo Konferans Helsinki sou Sekirite Ewopeyen an.
8. Transfòmasyon Òganizasyon Trete Nò Atlantik soti nan yon alyans defans transatlantik nan yon alyans enterè mondyal ak patnè sou tout kontinan ogmante tansyon ni ak rès mond lan ak nan Òganizasyon Trete Nò Atlantik. Peyi nou yo ka pi byen ankouraje detant ak sekirite komen si yo prezève ak konsolide non-aliyman militè yo epi egalman rejte vyolasyon lwa entènasyonal yo nenpòt kote yo rive.
9. Manm Òganizasyon Trete Nò Atlantik la t ap ranfòse enfliyans Òganizasyon Trete Nò Atlantik la nan rejyon nòdik la. Nou pa vle foto yon sèl bò nan sitiyasyon politik ak militè a te pentire pa think tank afilye Òganizasyon Trete Nò Atlantik la tankou Konsèy Atlantik la ak Sant Kominikasyon Estratejik Òganizasyon Trete Nò Atlantik la nan Riga (Stratcom) vin omniprésente, ni nou pa vle moun ki kritike Òganizasyon Trete Nò Atlantik ak pale an favè detant, dezameman, ki pa aliyman ak lapè yo dwe pentire kòm transpòtè nan dezenfòmasyon Ris.
10. Nou fè fas a menas efondreman ekolojik ak lagè nikleyè. Li se tan pou nou reveye epi fè pi byen nou pou siviv limanite.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ak Libyan pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torya ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka käykoneiteden olisitätätätätätätätätä.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missäu.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, Etta Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantik Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, Etta Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen dezenfòmasyon levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. Mwen stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa och alla mänänrd.
6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg skall använda transpondrar.
7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte som tal krillerar såsom. avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk désinformation.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, teknologie licensat, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Bengt Berg, powèt, Torsby.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stockholm.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Upsala.
Olof Buckard, skriftställare, satiriker, Stockholm.
Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, kontaktperson pou Kvinnor ak Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd adjungerad teacher, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, jounalis, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, medlem i Kvinnor for fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande for Artister för fred, Stockholm
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stockholm.
Birgitta Hedström, psikolog, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör för Miljöpartiet.
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stockholm
Hans F Hjälte, jounalis, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Stockholm.
Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Upsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, jounalis, författare, Stockholm
Lennart Karlsson, administratè sistèm pansyonè, aktiv nan Extinction Rebellion, Upsala.
Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, jounalis, konstnär
Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, tidigare prezidan i International Peace Bureau.
Katarina Moberg, jounalis, edition ak Kommentars edition, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stockholm.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv ak Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern ak Svenska kyrkan, Norrköping.
Brian Palmer, lektor Uppsala universitet, Stockholm.
Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, pwofesè emerit Stockholms universitet och Karolinska Institutet, Stockholm.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stockholm.
Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stockholm.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stockholm
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stockholm.
Jan Öberg, docent, direktör Transnationella Stiftelsen pou Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, filmregissör, Göteborg
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor pou fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, pwofesè sosyolojyen Oulun yliopisto, pwofesè ak sosyològ, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Roos, sosiaalipolitiikan pwofesè emerit, pwofesè emerit ak sosyalpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Èlenki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emerit, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psikològ, medlem nan Fredskämparna nan Fenlann, psikològ, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Thomas Wallgren, filosofie doktor, filosofie tohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofie tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
3 Kòmantè
Non pou Òganizasyon Trete Nò Atlantik.
Non pou lagè.
Ou gen rezon absoliman.
Pa gen okenn Òganizasyon Trete Nò