Finland da Sweden yakamata su kasance a waje da NATO kuma su bi Manufar Zaman Lafiya

Ina rantsuwa da masu sa hannu a ƙasa. Budaddiyar Harafi, Maris 4, 2022

1. Babban muhimmin aiki na manufofin ketare da tsaro shi ne rage barazanar da ake yi wa kasarsu ta hanyar samar da tsaro a dukkan kasashe ta hanyar diflomasiyya da hadin gwiwa daidai gwargwado.

2. Ba ma so mu ba da gudummawa ga ƙarfafa rarrabuwar kawuna a cikin ƙungiyoyin soji masu adawa da juna. Maimakon haka, muna buƙatar ƙarin ƙasashe masu zaman kansu da ke bin manufofin ketare masu zaman kansu don tsaro tare da kwance damara.

3. Muna son kasashenmu su shiga cikin yarjejeniyar Majalisar Dinkin Duniya kan Haramta Makamin Nukiliya. Kasancewa cikin ƙungiyar soja da ke shirye-shiryen yaƙi da makaman nukiliya zai tafi ta wata hanya kuma yana ƙara haɗarin amfani da makaman nukiliya a kan ƙasashenmu ko a cikin maƙwabtanmu. Kasancewa memba zai wajabta mana, karkashin Mataki na 5 na Yarjejeniya Ta NATO, mu shiga aikin soja idan an kai hari ga wata kasa memba.

4. Kungiyar tsaro ta NATO ta shafe shekaru da dama tana yaki wanda ya sabawa dokar hana tashe-tashen hankula na Yarjejeniya ta Majalisar Dinkin Duniya, wanda shi ne mafi mahimmancin kariya ga kananan kasashe daga cin zarafi na manyan kasashe. Harin bam da aka kai Yugoslavia a shekarar 1999 da Libya a 2011 don korar shugabanninta daga mulki, misali ne. Mun kuma yi imanin cewa shigar Sweden da Finland cikin yaƙin Afganistan wani bala'i ne da ake iya gani, wanda bai kamata a maimaita shi ba. Muna son kasashenmu su fice daga yakin NATO.

5. Yaƙe-yaƙe da sake ɗaukar makamai suna lalata yanayi da muhalli kuma suna haifar da rikicin 'yan gudun hijira. Ta hanyar ficewa daga NATO, ƙasashenmu za su iya ba da gudummawa mafi kyau don kawar da barazanar rugujewar muhalli, tare da kiyaye mafi girman 'yanci don amfani da dukiyoyinmu don gina zaman lafiya, lafiyar jama'a da kuma jin daɗin dukan mutane.

6. Muna son kasashen Sweden da Finland su dauki kwararan matakai na karfafa kwarin gwiwa da za su rage tashin hankali tsakanin manyan kasashen da ke makwabtaka da mu. Ta irin waɗannan matakan muna nufin ba da rahoton ra'ayi na kowane bangare ba tare da nuna son kai ba da kuma kauracewa ƙirƙirar hotunan abokan gaba, da kuma matakan rage haɗari kamar shawarar Finnish na cewa ya kamata jirgin soja ya yi amfani da transponders.

7. Yarjejeniyar kasashen Sweden da Finland da suka karbi bakuncin kungiyar tsaro ta NATO sun sabawa ‘yancin kawancen kasashenmu. Muna son a kawo karshen yarjejeniyoyin kasashen da suka karbi bakuncinsu, a maimakon haka mu nemi alakar lumana da ingantacciya da makwabtanmu da sauran kasashen duniya baki daya. Ana iya yin hakan a cikin mahallin babban sulhu kan yarjejeniyar tsare tsare da makamai ta hanyar sabon taron Helsinki kan Tsaron Turai.

8. Canji na NATO daga kawancen tsaro na transatlantic zuwa kawancen muradun duniya tare da abokan tarayya a dukkan nahiyoyi yana kara tashin hankali da sauran kasashen duniya da kuma cikin NATO. Kasashenmu za su iya inganta tsare tsare da tsaro na bai daya idan sun kiyaye tare da karfafa rashin sa-in-sa na soja da kuma watsi da keta dokokin kasa da kasa a duk inda suka faru.

9. Kasancewar kungiyar ta NATO zai kara karfafa tasirin NATO a yankin na Nordic. Ba ma son hoton gefe guda na yanayin siyasa da na soja da ƙungiyoyin tunani masu alaka da NATO suka zana kamar su Atlantic Council da NATO Stratgic Communications Center a Riga (Stratcom) ya zama ruwan dare gama gari, kuma ba ma son waɗanda suke sukar NATO da yin magana a cikin ni'imar détente, kwance damara, rashin daidaituwa da zaman lafiya da za a fentin a matsayin masu ɗaukar bayanan Rasha.

10. Muna fuskantar barazanar rugujewar muhalli da yaƙin nukiliya. Lokaci ya yi da za mu tashi mu yi iya ƙoƙarinmu don tsirar ɗan adam.

*****

1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diflomasiya ja tasavertaisen yhteistyön avulla.

2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.

3. Haluamme, että maamme liittyvät YK: n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan ​​tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.

4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK: n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Asamerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 da Libya pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistu. Haluamme, da dai mamme pysyvät erossa Naton sodista.

5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.

6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaä sotilalentokone transmite.

7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.

8. Naton muutuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missah nikaitälla.

9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, että Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin da Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviäää ainoana,viatoa ekkitika, jai, da dai sauransu. liennytystä, aseistariisuntaa, liittuumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen disinformaation levittäjiksi.

10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.

*****

1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.

2. Vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. Ina so in yi magana game da duk wani nau'i na nau'in nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i nau'i) nau'i-nau'i-nau'.

3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer har användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.

4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 don att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.

5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder har flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbygganäde, foskchälkhälde.

6. Vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att ponskall anrfly.

7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.

8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.

9. Natomedlemskap skulle leda har en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte heller de heller avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk desinformation.

10. Vi står inför zafi om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.

Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:

Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare har Nätverket Jama'a och Fred, Huddinge.

Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredundervisning), Jonstorp.

Per Abrahamsson, technologie licentiat, medlem i Kvinnor för fred, Höör.

Bengt Berg, mawaki, Torsby.

Eva Berlin, Tidskriften Kommentar, Stockholm.

Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.

Olof Buckard, skrifställare, satiriker, Stockholm.

Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, kontaktperson för Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.

Lars Drake, fd adjungerad farfesa, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.

Johan Ehrenberg, ɗan jarida, författare och grundare till tidningen ETC

Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen da Orust, Stocken.

Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen da Orust, Stocken.

Per Gahrton, babban birnin kasar, Lund.

Susanne Gerstenberg, tare da Kvinnor na fred, Laholm.

Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande för Artister för fred, Stockholm

KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stockholm.

Birgitta Hedström, psykolog, omställare och medgrundare har Nätverket Folk och Fred, Broddetorp

Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör ga Miljöpartiet.

Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stockholm

Hans F Hjälte, ɗan jarida, aktiv i föreningen e-Folket, Solna.

Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).

Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.

Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Stockholm.

Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.

Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.

Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.

Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.

Jea Jonsson, Tomelilla.

Eva Brita Järnefors, yar jarida, författare, Stockholm

Lennart Karlsson, pensionerad teknisk systemadministratör, aktiv i Extinction Rebellion, Uppsala.

Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.

Eva Lund, mentalsköterska, jarida, konstnär

Tomas Magnusson, tidigare ordförande da Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, shugaban tidigare da International Peace Bureau.

Katarina Moberg, yar jarida, medlem i Kommentars redaktion, aktiv i Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stockholm.

Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.

Jonas Ohlsson, civilingenjör, aktiv i Extinction Rebellion, Örebro.

Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.

Brian Palmer, lektor Uppsala universitet, Stockholm.

Thage G Peterson, mai magana da yawun Sveriges Riksdag och statsråd da flera (s-) regeringar, bl a försvarsminista och justitieminister. Teolog Naka.

Anders Romelsjö, läkare, farfesa Emeritus Stockholms universitet och Karolinska institutet, Stockholm.

Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.

Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till Nato – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stockholm.

Gudrun Schyman, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.

Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stockholm.

Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten har zuwa TFF i Lund, Helsingborg.

Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stockholm

Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stockholm.

Jan Öberg, docent, direktör Transnationella Stiftelsen na Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live

Ruben Östlund, filmregissör, ​​Göteborg

Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:

Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.

Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.

Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.

Risto Isomäki, Kirjailija, författare, Hanko.

Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.

Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.

Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.

Naiset Rauhan Puolesta/Kvinnor don fred, www.naisetrauhanpuolesta.org

Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.

Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.

Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.

Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.

Vesa Puuronen, masanin ilimin sosiology Oulun yliopisto, farfesa a ilimin zamantakewa, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski

JP, Roos, Sosiaalipolitiikan Professori Emeritus, farfesa emeritus i socialpolitik, Helsingfors.

Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Helsinki.

Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.

Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.

Kerstin Tuomala, psykolog, medlem av Fredskämparna i Finland, psykologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.

Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.

Thomas Wallgren, likitan filosofie, filosofian tohtori, Helsingfors.

Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.

 

3 Responses

Leave a Reply

Your email address ba za a buga. Da ake bukata filayen suna alama *

shafi Articles

Ka'idarmu ta Canji

Yadda Ake Karshen Yaki

Matsa don Kalubalen Zaman Lafiya
Events Antiwar
Taimaka mana Girma

Donaramar masu ba da gudummawa ta sa mu ci gaba

Idan kun zaɓi yin gudumawar da aka maimaita ta aƙalla $15 kowace wata, kuna iya zaɓar kyautar godiya. Muna godiya ga masu ba da gudummawarmu akai-akai akan gidan yanar gizon mu.

Wannan shine damar ku don sake tunanin a world beyond war
Shagon WBW
Fassara Duk wani Harshe