Leis an luchd-soidhnidh gu h-ìosal, Litir Fhosgailte, Màirt 4, 2022
1. 'S e an obair as cudromaiche ann am poileasaidh cèin agus dìon a bhith a' lùghdachadh chunnartan dhan dùthaich agaibh fhèin ann an dòigh a chruthaicheas tèarainteachd anns a h-uile dùthaich tro dhioplòmasachd agus co-obrachadh air teirmean co-ionnan.
2. Chan eil sinn airson cur ri neartachadh sgaradh an t-saoghail gu bhith na bhlocaichean armachd a tha nàimhdeil dha chèile. An àite sin, feumaidh sinn barrachd dhùthchannan neo-cheangailte a tha a’ leantainn poileasaidh cèin neo-eisimeileach airson tèarainteachd coitcheann agus dì-armachadh.
3. Tha sinn airson 's gum bi na dùthchannan againn an sàs ann an Co-chruinneachadh nan Dùthchannan Aonaichte air Toirmeasg Airm Niùclasach. Bhiodh ballrachd ann an caidreachas armachd a bha ag ullachadh airson cogadh le armachd niùclasach a’ dol an taobh eile agus a’ meudachadh chunnart gun tèid armachd niùclasach a chleachdadh an aghaidh ar dùthchannan no nar nàbachd. Bheireadh ballrachd oirnn, fo Artaigil 5 de Chùmhnant NATO, pàirt a ghabhail gu armailteach nan deidheadh ionnsaigh a thoirt air Ball-stàite sam bith eile.
4. Tha NATO air a bhith a' cogadh airson deicheadan an-aghaidh casg air fòirneart ann an Cùmhnant an UN, an dìon as cudromaiche do stàitean beaga an aghaidh neo-riaghailteachd chumhachdan mòra. Tha bomadh Iugoslabhia ann an 1999 agus Libia ann an 2011 gus na stiùirichean aca a ghluasad bho chumhachd nan eisimpleirean. Tha sinn cuideachd den bheachd gur e mòr-thubaist a bha dùil a bha ann an com-pàirt na Suain agus an Fhionnlainn ann an cogadh Afganastan, nach fheumar a dhèanamh a-rithist. Tha sinn airson gum fuirich na dùthchannan againn a-mach à cogaidhean NATO.
5. Tha cogadh agus ath-armachadh uabhasach millteach don ghnàth-shìde agus don àrainneachd agus a' leantainn gu èiginn fògarraich. Le bhith a’ fuireach a-mach à NATO, faodaidh na dùthchannan againn cur ri bhith a’ cur stad air bagairt tuiteam eag-eòlasach, agus aig an aon àm a’ gleidheadh barrachd saorsa gus ar maoin a chleachdadh airson togail sìth, slàinte a’ phobaill agus sunnd nan uile.
6. Tha sinn airson 's gun gabh an t-Suain agus an Fhionnlainn ceumannan dearbhte airson misneachd a thogail a lughdaicheas teannachadh eadar na prìomh chumhachdan nar coimhearsnachdan. Le leithid de cheumannan tha sinn a’ ciallachadh aithris neo-chlaon air seallaidhean gach taobh agus stad bho bhith a’ cruthachadh ìomhaighean nàmhaid, a bharrachd air ceumannan lughdachadh cunnairt leithid moladh Fionnlannach gum bu chòir itealain armachd luchd-freagairt a chleachdadh.
7. Tha aontaidhean dùthaich aoigheachd na Suaine agus na Fionnlainne le NATO an aghaidh saorsa caidreachais ar dùthchannan. Tha sinn airson gun tèid aontaidhean na dùthcha aoigheachd a thoirt gu crìch agus an àite sin a bhith a’ sireadh dhàimhean sìtheil agus cuideachail le ar nàbaidhean agus a h-uile dùthaich eile. Faodar seo a dhèanamh ann an co-theacs rèite mòr air aontaidhean glacaidh agus cuingealachadh armachd tro Cho-labhairt ùr Helsinki air Tèarainteachd Eòrpach.
8. Tha cruth-atharrachadh NATO bho chaidreachas dìon thar a' Chuain Siar gu bhith na chaidreachas de chom-pàirtean cruinneil le com-pàirtichean air a h-uile mòr-thìr a' meudachadh strì an dà chuid leis a' chòrr den t-saoghal agus taobh a-staigh NATO. Faodaidh na dùthchannan againn dìon nas fheàrr agus tèarainteachd choitcheann a bhrosnachadh ma tha iad a’ gleidheadh agus a’ daingneachadh an neo-thaobhadh armailteach agus a’ diùltadh brisidhean lagh eadar-nàiseanta ge bith càite an tachair iad.
9. Neartaichidh ballrachd NATO tuilleadh buaidh NATO anns an roinn Lochlannach. Chan eil sinn airson gum bi an dealbh aon-thaobhach den t-suidheachadh phoilitigeach agus armachd air a pheantadh le tancaichean smaoineachaidh ceangailte ri NATO leithid Comhairle a’ Chuain Siar agus Ionad Conaltraidh Ro-innleachdail NATO ann an Riga (Stratcom) a’ fàs uile-lèirsinneach, agus chan eil sinn ag iarraidh gum bi an fheadhainn a càineadh a dhèanamh air NATO agus bruidhinn airson détente, dì-armachadh, neo-thaobhadh agus sìth a bhith air am peantadh mar luchd-giùlan dì-ghalarachadh Ruiseanach.
10. Tha sinn a' bagairt tuiteam eag-eòlach agus cogadh niùclasach. Tha an t-àm ann dùsgadh agus ar dìcheall a dhèanamh airson mairsinn daonnachd.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian agus tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden agus aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ywnaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan agus lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Is e prìomh amas Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 agus Libyan pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin agus Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka e saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta agus johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa agus säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyvin int kaikkien , kansanterveyvin agus kainkien.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Thoir sùil air an t-slighe a-steach don t-sluagh a tha a 'toirt iomradh air an àireamh de dhaoine a tha a' faighinn a-mach às a chèile agus a bhith a 'toirt iomradh air an àireamh de luchd-cleachdaidh a tha an sàs ann an cunnart, agus mar sin bidh iad a' cleachdadh an t-sumen agus an t-eadar-theangachadh mar sin.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin agus rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Is e an fhìrinn gu bheil an àireamh de luchd-cleachdaidh an-diugh, an Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestän jaimuktasissop.
8. Naton muuttuminen transatlantisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista agus yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät agus lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa agus torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen kansainvälisen, jos ne säilyttävät and lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa agus torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen kansainvälisenka tapas kansainvälisen oiken tapa,
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, Etta Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantaig Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, Etta Natoa kritisoivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen dìth-fiosrachaidh.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus agus ydinsota. Air aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 agus Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen agus Jugoslavien 1999 agus Libyen 2011 airson Att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Mar sin bidh iad a’ faighinn a-steach gu Sveriges och Finlands deltagande agus Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, no som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar o chionn ghoirid gu fredsbygäch gu fredsbygäch.
6. Vi vill att Sverige och Fionnlainn målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna agus våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv agus perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslagetrom at mi transpondra.
7. Sveriges och Fionnlainn värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva dàimher med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning agus avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians gus en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen agus inom NATO. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mo folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska agus militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council agus NATO:s ionad airson ro-innleachd malairt agus riaghladh Riga (Stratcom) airson tuilleadh fiosrachaidh mu na h-àiteachan-fuirich a tha ri thighinn avspänning, nedrustning, alliansfrihet agus fred utmålas som bärare av rysk desinformation.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott agus kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:
Tord Björk, peinnseanair medlem agus Lärarförbundet, medgrundare gu Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, peinnseanair barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, cead teicneòlais, medlem agus Kvinnor för fred, Höör.
Bengt Berg, bàrd, Torsby.
Eva Berlin, Tidskriften Iomradh, Stockholm.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Olof Buckard, skriftställare, aoir, Stockholm.
Gunilla Bäckström, neach-peinnsein arbetsterapeut, neach-conaltraidh airson Kvinnor agus Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd àrd-ollamh co-cheangailte, SLU, ordförande agus Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, neach-naidheachd, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv agus fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, peinnseanair lärare, biståndsarbetare, aktiv agus fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, medlem agus Kvinnor for Fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, òrdugh airson Artister för fred, Stockholm
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan agus Kristna fredsrörelsen. Stockholm.
Birgitta Hedström, psycholog, omställare agus medgrundare gu Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, neach-ekofeminist agus före detta språkrör airson Miljöpartiet.
Birgitta Henriksson, neach-peinnsein vårdbiträde, gnìomhaiche agus clionaigean agus cinnidhean, Stockholm
Hans F Hjälte, neach-naidheachd, gnìomhaiche agus föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, peinnseanair lärare, òrdugh SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare agus allmänmedicin och skolläkare, Stockholm.
Maximilian Isendahl, aguselsjordbrukare agus skogsägare, medlem agus NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrick, opera agus neach-tionnsgain.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem agus IKFF, Internationella kvinnoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, neach-naidheachd, författare, Stockholm
Lennart Karlsson, neach-rianachd siostam peinnseanair, gnìomhachadh Extinction Rebellion, Uppsala.
Peter Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, neach-naidheachd, neach-conaltraidh
Tomas Magnusson, ceann-suidhe ann am Biùro Eadar-nàiseanta na Sìthe agus Svenska Freds agus Skiljedomsföreningen.
Katarina Moberg, neach-naidheachd, medlem agus Kommentars redaktion, aktiv agus Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stockholm.
Mikael Nyberg, fear eile, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, gnìomhach agus Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, buidheann ainmeachadh òrduigh ViSK Vänstern agus Svenska kyrkan, Norrköping.
Brian Palmer, oilthigh lektor Uppsala, Stockholm.
Thage G Peterson, tidigare talman agus Sveriges Riksdag agus statsråd agus flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister agus justitieminister. Teolog. Nacka.
Anders Romelsjö, läkare, àrd-ollamh emeritus Stockholms oilthigh agus institiud Karolinska, Stockholm.
Anna Rosberg, sjuksköterska, medlem agus Kvinnor för fred, Höör.
Karin Schibbye, fearann sarcitekt, medlem agus eagraiche flera bl.a. Nej till NATO - bidh fir a’ tòiseachadh aktiv agus “lokala” frågor agus verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stockholm.
Gudrun Schyman, neach-poileataigs, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare agus fritidspolitiska böcker, Stockholm.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, òrduigh airson Folkkampanjen mot kärnkraft agus kärnvapen, Stockholm
Gunilla Winberg, författare agus översättare av afrikansk skönlitteratur, Stockholm.
Jan Öberg, neach-teagaisg, stiùiriche Transnationella Stiftelsen airson Freds-och Framtidsforskning, TFF. Lunnd https://transnational.live
Ruben Östlund, filmregissör, Göteborg
Tha Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första a’ toirt taic do dh’ obair na Fionnlainne:
Mikael Böök, pol mag, medlem agus Fionnlainn Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Lansipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken agus a 'fuireach tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor airson Fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent agus filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, àrd-ollamh sòiseo-eòlais Oulun yliopisto, àrd-ollamh agus sòiseo-eòlas, oilthigh Uleåborgs, Rovaniemi, Vantauskoski
JP, Roos, àrd-ollamh emeritus sosiaalipolitiikan, àrd-ollamh emeritus agus socialpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, Kansanedustaja 1987-1996, BPE 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, BPE 1996-2009, Helsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor agus yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent agus ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, eòlas-inntinn, medlem agus Fredskämparna agus Fionnlainn, psychologi, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, ceann-uidhe, canalaisaktivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Tòmas Wallgren, doctor filosofie, filosofian tohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
Freagairtean 3
Chan eil gu NATO.
Chan ann gu WAR.
Tha thu gu tur ceart.
Chan ann gu NATO