Da i firmatarii sottu, Lettere Open, March 4, 2022
1. U compitu più impurtante di a pulitica estera è di difesa hè di riduce e minacce à u so paese in una manera chì crea sicurezza in tutti i paesi per via di a diplomazia è a cuuperazione in uguali termini.
2. Ùn vulemu cuntribuisce à u rinfurzamentu di a divisione di u mondu in blocchi militari mutuamente ostili. Invece, avemu bisognu di più paesi non allineati chì perseguenu una pulitica estera indipendente per a sicurità cumuni è u disarmamentu.
3. Vulemu chì i nostri paesi uniscini à a Cunvenzione di l'ONU nantu à a Proibizione di l'Armi Nucleari. L'appartenenza à una alleanza militare chì si preparava per a guerra cù l'armi nucleari andaria in a direzzione opposta è aumenterebbe u risicu di l'arme nucleari aduprate contr'à i nostri paesi o in u nostru vicinatu. L'appartenenza ci obbligaria, in virtù di l'Articulu 5 di a Carta di l'OTAN, à participà militarmente se qualsiasi altru Statu Membru hè statu attaccatu.
4. L'OTAN hà fattu a guerra dapoi decennii in violazione di a pruibizione di a viulenza di a Carta di l'ONU, a salvaguardia più impurtante per i picculi stati contr'à l'arbitrariu di i grandi putenzi. U bumbardamentu di a Jugoslavia in u 1999 è di a Libia in u 2011 per caccià i so dirigenti da u putere sò esempi. Cridemu ancu chì a participazione di a Svezia è a Finlandia in a guerra afgana era un disastru previsible, chì ùn deve esse ripetutu. Vulemu chì i nostri paesi stà fora di e guerri di l'OTAN.
5. A guerra è u rearmamentu sò assai distruttivi per u clima è l'ambiente è portanu à crisi di rifuggiati. Stendu fora di l'OTAN, i nostri paesi ponu cuntribuisce megliu à evità a minaccia di colapsu ecologicu, mentre priservendu una più grande libertà d'utilizà i nostri assi per a custruzione di a pace, a salute publica è u benessere di tutte e persone.
6. Vulemu chì a Svezia è a Finlandia piglianu misure di cunfidenza determinate chì riducenu a tensione trà e putenzi maiò in u nostru vicinatu. Per tali misure, intendemu un rapportu imparziale di e prospettive di tutte e parte è l'astinenza di creà l'imaghjini nemiche, è ancu e misure di riduzzione di risicu, cum'è a pruposta finlandese chì l'aviò militari deve aduprà transponders.
7. L'accordi di u paese ospitante di a Svezia è di a Finlandia cù l'OTAN sò contru à a libertà d'allianza di i nostri paesi. Vulemu chì l'accordi di u paese ospitante sò terminati è invece cercanu relazioni pacifiche è constructive cù i nostri vicini è tutti l'altri paesi. Questu pò esse fattu in u cuntestu di un accordu maiò nantu à l'accordi di distensione è di limitazione di l'armi attraversu una nova Conferenza di Helsinki nantu à a Sicurezza Europea.
8. A trasfurmazioni di l'OTAN da una allianza di difesa transatlantica in una allianza di interessi glubale cù i partenarii in tutti i cuntinenti aumenta a tensione sia cù u restu di u mondu sia in l'OTAN. I nostri paesi ponu prumove megliu a distensione è a sicurità cumuna s'ellu preservanu è cunsulidà u so non-allineamentu militare è ricusanu ugualmente e violazioni di u dirittu internaziunale induve si verificanu.
9. L'appartenenza à l'OTAN rinfurzà ancu l'influenza di l'OTAN in a regione nordica. Ùn vulemu micca chì l'imaghjini unilaterali di a situazione pulitica è militare dipinta da i think tank affiliati à l'OTAN, cum'è u Cunsigliu Atlanticu è u Centru di Comunicazione Strategica di l'OTAN in Riga (Stratcom), diventenu omnipresente, nè vulemu chì quelli chì criticà l'OTAN è parla in favore di a distensione, u disarmamentu, u non-allineamentu è a pace per esse dipinti cum'è trasportatori di disinformazione russa.
10. Facemu a minaccia di colapsu ecologicu è a guerra nucleare. Hè ora di svegliate è fà u nostru megliu per a sopravvivenza di l'umanità.
*****
1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.
2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.
3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.
4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Jugoslavian pommitukset vuonna 1999 ja Libyan pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.
5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.
6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaytean transponderen o jonka käyteiten sotilas.
7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.
8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missäu.
9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Trasporti halua, Etta Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin Ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen Carcassonnekuva poliittisesta Ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, Etta Natoa kritisoivia Ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta Ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen disinformazione levittäjiksi.
10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.
*****
1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.
2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.
3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder ellar i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i Nato-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.
4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför Natos krig.
5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför Nato kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa och alla välfänrd.
6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg skall använda transpondrar.
7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med Nato står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.
8. Natos omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spänningarna både mot resten av världen och inom Nato. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.
9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av Natos inflytande i Norden. Vi vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av Nato närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte som tal kritiseratt för tal heller ör avspänning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk desinformation.
10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.
Första undertecknanna av uttalandet från Sverige:
Tord Björk, pensionerad medlem i Lärarförbundet, medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Huddinge.
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr.ped. (fredsundervisning), Jonstorp.
Per Abrahamsson, teknologie licentiat, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Bengt Berg, pueta, Torsby.
Eva Berlin, tidskriften Kommentar, Stoccolma.
Torbjörn Björlund, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Olof Buckard, skriftställare, satiriker, Stoccolma.
Gunilla Bäckström, pensionerad arbetsterapeut, contactperson för Kvinnor è Svenska kyrkan/Luleå stift, Skellefteå.
Lars Drake, fd adjungerad professor, SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.
Johan Ehrenberg, ghjurnalistu, författare och grundare till tidningen ETC
Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.
Per Gahrton, grön skribent, Lund.
Susanne Gerstenberg, medlem i Kvinnor för fred, Laholm.
Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande för Artister för fred, Stoccolma
KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Stoccolma.
Birgitta Hedström, psykolog, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp
Lotta Hedström, ekofeminist och före detta språkrör för Miljöpartiet.
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Stoccolma
Hans F Hjälte, ghjurnalistu, attivu è föreningen e-Folket, Solna.
Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).
Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Ann-Charlotte Hult, pensionerad läkare i allmänmedicin och skolläkare, Stoccolma.
Maximilian Isendahl, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.
Samuel Jarrick, operasångare och klimataktivist.
Harriet Johansson Otterloo, läkare, medlem i IKFF, Internationella womennoförbundet fred och frihet, Göteborg.
Jacob Johnson, fd riksdagsledamot (V), Uppsala.
Jea Jonsson, Tomelilla.
Eva Brita Järnefors, ghjurnalista, författare, Stoccolma
Lennart Karlsson, pensionerad teknisk systemadministratör, attivu in Extinction Rebellion, Uppsala.
Petru Lamming, miljöaktivist, Solna.
Eva Lund, mentalsköterska, ghjurnalista, cunstnär
Tomas Magnusson, tidigare ordförande in Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, tidigare presidente in International Peace Bureau.
Katarina Moberg, giurnalista, redazione di Kommentars, attivu in Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Stoccolma.
Mikael Nyberg, författare, Bagarmossen.
Jonas Ohlsson, civilingenjör, attivu in Extinction Rebellion, Örebro.
Mona Olsson, ordförande nomineringsgruppen ViSK Vänstern è Svenska kyrkan, Norrköping.
Brian Palmer, lector Uppsala University, Stoccolma.
Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, bl a försvarsminister och justitieminister. Teologu. Nacca.
Anders Romelsjö, läkare, prufessore emeritu di l'Università di Stoccolma och Karolinska institutet, Stoccolma.
Anne Rosberg, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för fred, Höör.
Karin Schibbye, landskapsarkitekt, medlem i flera organisationer bl.a. Nej till Nato - men enbart aktiv i "lokala" frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Stoccolma.
Gudrun Schyman, cummunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.
Valentin Sevéus, författare av fritidspolitiska böcker, Stoccolma.
Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.
Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Stoccolma
Gunilla Winberg, författare och översättare av afrikansk skönlitteratur, Stoccolma.
Jan Öberg, docent, direktör Transnationella Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning, TFF. Lund https://transnational.live
Ruben Östlund, registu di filmu, Göteborg
Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:
Mikael Böök, pol mag, medlem av Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.
Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.
Marjatta Hanhijoki, kuvataiteilija, bildkonstnär, Helsinki.
Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.
Elias Krohn, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Helsinki.
Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.
Claus Montonen, docent, medlem av Tekniken i livets tjänst, dosentti, Tekniikka elämää palvelemaan yhdistyksen jäsen, Helsingfors.
Naiset Rauhan Puolesta/ Kvinnor för fred, www.naisetrauhanpuolesta.org
Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.
Martti Nikumaa, maalari, målare, Kolari.
Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.
Hannes Nykänen, docent i filosofi, filosofian dosentti, Esbo.
Vesa Puuronen, sosiologue professori Oulun yliopisto, professor i sociologi, Uleåborgs universitet, Rovaniemi, Vanttauskoski
JP, Roos, sosiaalipolitiikan professori emeritus, prufessore emeritu i socialpolitik, Helsingfors.
Esko Seppänen, kansanedustaja 1987-1996, MEP 1996-2009, riksdagsman 1987-1996, MEP 1996-2009, Helsinki.
Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.
Heikki Tervahattu, ekologisen ympäristö-suojelun dosentti emeritus, docent i ekologiskt miljöskydd emeritus, Parikkala.
Kerstin Tuomala, psiculogu, medlem av Fredskämparna in Finland, psiculugia, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.
Marko Ulvila, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.
Thomas Wallgren, filosofie doktor, filosofian tohtori, Helsingfors.
Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Helsinki.
Responsi 3
No à l'OTAN.
No à GUERRA.
Avete assolutamente ragione.
No a OTAN