Фінляндыя і Швецыя павінны заставацца па-за NATO і праводзіць палітыку міру

Па словах падпісантаў ніжэй, Адкрыты ліст, Сакавік 4, 2022

1. Найважнейшай задачай знешняй і абароннай палітыкі з'яўляецца зніжэнне пагроз уласнай краіне такім чынам, каб стварыць бяспеку ва ўсіх краінах шляхам дыпламатыі і супрацоўніцтва на роўных умовах.

2. Мы не жадаем спрыяць умацаванню расколу свету на варожыя паміж сабой ваенныя блокі. Замест гэтага нам патрэбна большая колькасць краін, якія не ўваходзяць у склад краін, якія праводзяць незалежную знешнюю палітыку дзеля агульнай бяспекі і раззбраення.

3. Мы хочам, каб нашы краіны далучыліся да Канвенцыі ААН аб забароне ядзернай зброі. Членства ў ваенным альянсе, які рыхтуецца да вайны з ядзернай зброяй, будзе ісці ў адваротным кірунку і павялічваць рызыку выкарыстання ядзернай зброі супраць нашых краін або па суседстве. Сяброўства абавяжала б нас у адпаведнасці з артыкулам 5 Статута НАТА ўдзельнічаць у ваенных дзеяннях у выпадку нападу на любую іншую краіну-члена.

4. НАТА дзесяцігоддзямі вядзе вайну ў парушэнне забароны гвалту ў Статуце ААН, найважнейшай гарантыі малых дзяржаў ад самавольства вялікіх дзяржаў. Бамбаванне Югаславіі ў 1999 годзе і Лівіі ў 2011 годзе з мэтай адхілення яе лідэраў ад улады з'яўляюцца прыкладамі. Мы таксама лічым, што ўдзел Швецыі і Фінляндыі ў афганскай вайне быў прадказальнай катастрофай, якая не павінна паўтарыцца. Мы хочам, каб нашы краіны не ўдзельнічалі ў войнах NATO.

5. Вайна і пераўзбраенне моцна разбураюць клімат і навакольнае асяроддзе і прыводзяць да крызісаў бежанцаў. Застаючыся па-за членствам у НАТА, нашы краіны могуць лепш унесці свой уклад у прадухіленне пагрозы экалагічнага калапсу, захоўваючы пры гэтым большую свабоду выкарыстання нашых актываў для пабудовы міру, аховы здароўя і дабрабыту ўсіх людзей.

6. Мы хочам, каб Швецыя і Фінляндыя прынялі рашучыя меры па ўмацаванні даверу, якія зніжаюць напружанасць паміж буйнымі дзяржавамі ў нашым суседстве. Пад такімі мерамі мы маем на ўвазе бесстаронняе паведамленне аб пунктах гледжання ўсіх бакоў і адмову ад стварэння вобразаў праціўніка, а таксама меры па зніжэнні рызыкі, такія як прапанова Фінляндыі аб тым, што ваенныя самалёты павінны выкарыстоўваць транспондеры.

7. Пагадненні Швецыі і Фінляндыі з НАТА, якія прымаюць краіны, супярэчаць свабодзе саюзаў нашых краін. Мы хочам, каб пагадненні з прымаючай краінай былі скасаваны і замест гэтага імкнемся да мірных і канструктыўных адносін з нашымі суседзямі і ўсімі іншымі краінамі. Гэта можа быць зроблена ў кантэксце буйнога ўрэгулявання пагадненняў аб разрадцы і абмежаванні ўзбраенняў праз новую Хельсінкскую канферэнцыю па еўрапейскай бяспецы.

8. Трансфармацыя НАТА з трансатлантычнага абарончага альянсу ў альянс глабальных інтарэсаў з партнёрамі на ўсіх кантынентах павялічвае напружанасць як у адносінах з астатнім светам, так і ўнутры НАТА. Нашы краіны могуць лепш садзейнічаць разрадцы напружанасці і агульнай бяспецы, калі яны захаваюць і ўмацуюць сваю ваенную недалучэнне і аднолькава адмаўляюцца ад парушэнняў міжнароднага права, дзе б яны ні адбываліся.

9. Сяброўства ў НАТА яшчэ больш умацуе ўплыў НАТА ў Паўночным рэгіёне. Мы не хочам, каб аднабаковая карціна палітычнай і ваеннай сітуацыі, намаляваная аналітычнымі цэнтрамі, звязанымі з НАТА, такімі як Атлантычная рада і Цэнтр стратэгічных камунікацый НАТА ў Рызе (Stratcom), стала паўсюднай, і мы не хочам, каб тыя, хто крытыкуе НАТА і выступае за разрадку, раззбраенне, недалучэнне і мір, былі апісаны як носьбіты расійскай дэзінфармацыі.

10. Мы сутыкаемся з пагрозай экалагічнага калапсу і ядзернай вайны. Прыйшоў час прачнуцца і зрабіць усё магчымае для выжывання чалавецтва.

*****

1. Ulko- ja puolustuspolitiikan tärkein tehtävä on vähentää omaan maahan kohdistuvia uhkia tavalla, joka lisää kaikkien maiden turvallisuutta diplomatian ja tasavertaisen yhteistyön avulla.

2. Emme halua vahvistaa maailman jakautumista toisilleen vihamielisiin sotilaallisiin blokkeihin. Sen sijaan tarvitsemme enemmän liittoutumattomia maita, jotka harjoittavat itsenäistä ulkopolitiikkaa yhteisen turvallisuuden ja aseistariisunnan edistämiseksi.

3. Haluamme, että maamme liittyvät YK:n ydinaseiden kieltämistä koskevaan yleissopimukseen. Jäsenyys sotaan valmistautuvassa sotilasliitossa, jossa käytetään ydinaseita, toimisi päinvastaiseen suuntaan ja lisäisi riskiä siitä, että ydinaseita käytettäisiin maatamme vastaan ​​tai naapurimaissamme. Jäsenyys velvoittaisi meidät Naton peruskirjan 5. artiklan nojalla osallistumaan sotilaallisesti, jos johonkin muuhun jäsenvaltioon hyökätään.

4. Nato on vuosikymmeniä käynyt sotaa rikkoen YK:n peruskirjan väkivallan kieltoa, joka on pienille valtioille tärkein turva suurvaltojen mielivaltaa vastaan. Esimerkkeinä voidaan mainita Югаслаўскі pommitukset vuonna 1999 і Лівійскі pommitukset vuonna 2011 maiden johtajien syrjäyttämiseksi vallasta. Olemme myös sitä mieltä, että Ruotsin ja Suomen osallistuminen Afganistanin sotaan oli ennakoitavissa oleva katastrofi, joka ei saa toistua. Haluamme, että maamme pysyvät erossa Naton sodista.

5. Sota ja asevarustelu ovat erittäin tuhoisia ilmaston ja ympäristön kannalta ja johtavat pakolaiskriiseihin. Pysyttelemällä erossa Natosta maamme voivat paremmin torjua ekologisen romahduksen uhkaa ja säilyttää samalla suuremman vapauden käyttää voimavarojamme rauhan rakentamiseen, kansanterveyteen ja kaikkien ihmisten hyvinvointiin.

6. Haluamme, että Ruotsi ja Suomi ryhtyvät määrätietoisesti luottamusta lisääviin toimiin, jotka vähentävät suurvaltojen jännitteitä lähialueillamme. Tällaisilla toimenpiteillä tarkoitamme puolueetonta raportointia kaikkien osapuolten näkökulmasta ja viholliskuvien luomisesta pidättäytymistä sekä riskien vähentämistä, kuten Suomen ehdotusta, jonka mukaan sotilaslentokoneiden olisi käytettävä trans pondereita.

7. Ruotsin ja Suomen isäntämaasopimukset Naton kanssa ovat maidemme liittoutumisvapauden vastaisia. Haluamme, että isäntämaasopimus irtisanotaan ja että sen sijaan pyrimme rauhanomaisiin ja rakentaviin suhteisiin naapureidemme ja kaikkien muiden maiden kanssa. Tämä voidaan tehdä yhdessä sen kanssa, että Euroopan turvallisuutta käsittelevässä uudessa Helsingin konferenssissa päästään merkittävään ratkaisuun liennytyksestä ja aserajoitussopimuksista.

8. Naton muuttuminen transatlanttisesta puolustusliitosta maailmanlaajuisten intressien liittoumaksi, jolla on kumppaneita kaikilla mantereilla, lisää jännitteitä sekä muun maailman kanssa että Naton sisällä. Maamme voivat edistää paremmin rauhan rakentamista ja yhteistä turvallisuutta, jos ne säilyttävät ja lujittavat sotilaallisen liittoutumattomuutensa ja torjuvat samalla mittapuulla kansainvälisen oikeuden loukkaukset kaikkialla, missä niitä tapahtuu.

9. Nato-jäsenyys vahvistaisi entisestään Naton vaikutusvaltaa Pohjoismaissa. Emme halua, että Natoon sidoksissa olevien ajatushautomoiden, kuten Atlantic Councilin ja Riikassa sijaitsevan Naton strategisen viestintäkeskuksen (Stratcom), piirtämä yksipuolinen kuva poliittisesta ja sotilaallisesta tilanteesta leviää ainoana kaikkialle, emmekä halua, että Natoa kritis oivia ja liennytystä, aseistariisuntaa, liittoutumattomuutta ja rauhaa kannattavia leimataan venäläisen disinformaation levittäjiksi.

10. Meitä uhkaavat ekologinen romahdus ja ydinsota. On aika herätä ja tehdä parhaamme ihmiskunnan selviytymisen puolesta.

*****

1. Den viktigaste uppgiften för utrikes- och försvarspolitiken är att minska hot mot det egna landet på ett sätt som skapar trygghet i alla länder genom diplomati och samarbete på jämlika villkor.

2. Vi vill inte bidra till att stärka uppdelningen av världen i sinsemellan fientliga militärblock. I stället behövs fler alliansfria länder som för en självständig utrikespolitik för gemensam säkerhet och nedrustning.

3. Vi vill att våra länder ska ansluta sig till FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen. Medlemskap i en militärallians som rustar för krig med kärnvapen skulle gå i motsatt riktning och öka risken för att kärnvapen kommer till användning mot våra länder eller i våra närområden. Medlemskap skulle enligt artikel 5 i NATO-stadgan tvinga oss att delta militärt om någon annan medlemsstat skulle angripas.

4. Nato har under de senaste decennierna fört krig i strid med FN-stadgans våldsförbud, det viktigaste skyddet för småstater mot stormakters godtycke. Bombningen av Jugoslavien 1999 och av Libyen 2011 för att jaga bort landets ledare från makten är sådana exempel. Vi anser också att Sveriges och Finlands deltagande i Afghanistankriget var en katastrof som kunde förutses, något som det gäller att inte upprepa. Vi vill att våra länder står utanför NATOs krig.

5. Krig och upprustning är i hög grad klimat- och miljöförstörande och leder till flyktingkriser. Genom att hålla sig utanför NATO kan våra länder bättre bidra till att avvärja hotet om ett ekologiskt sammanbrott och samtidigt bevara större frihet att använda våra tillgångar till fredsbyggande, folkhälsa och alla människors välfärd.

6. Vi vill att Sverige och Finland målmedvetet vidtar förtroendeskapande åtgärder, som minskar spänningen mellan stormakterna i våra närområden. Med sådana åtgärder avser vi opartisk rapportering av alla sidors perspektiv och att avstå från att skapa fiendebilder, samt riskreducerande åtgärder såsom det finska förslaget om att militärflyg skall använda transpondrar.

7. Sveriges och Finlands värdlandsavtal med NATO står i strid med våra länders alliansfrihet. Vi vill att värdlandsavtalen sägs upp och att vi i stället strävar efter fredliga och konstruktiva relationer med våra grannar och alla andra länder. Det kan ske i samband med en större uppgörelse om avspänning och avtal om vapenbegränsingar med hjälp av en ny Helsingforskonferens om europeisk säkerhet.

8. NATOs omvandling från transatlantisk försvarsallians till en allians med globala intressen med samarbetspartners på alla kontinenter ökar spanningarna både mot resten av världen och inom NATO. Våra länder kan bättre verka för avspänning och gemensam säkerhet om de bevarar och befäster sin militära alliansfrihet och med samma måttstock tar avstånd från brott mot folkrätten varhelst de sker.

9. Natomedlemskap skulle leda till en ytterligare förstärkning av NATOs inflytande i Norden. Vill inte att den ensidiga bild av det politiska och militära läget som målas upp av NATO närstående tankesmedjor såsom Atlantic Council och NATO:s center för strategisk kommunikation i Riga (Stratcom) ska bli allenarådande och inte heller att de som kritiserar NATO och talar för avsp änning, nedrustning, alliansfrihet och fred utmålas som bärare av rysk dezinformation.

10. Vi står inför hot om ekologiskt sammanbrott och kärnvapenkrig. Det är dags att vakna upp och göra vårt bästa för mänsklighetens överlevnad.

Första undertecknarna av uttalandet från Sverige:

Торд Б'ёрк, пенсіянер і Lärarförbundet, супрацоўніца Nätverket Folk і Fred, Huddinge.

Карын Утас Карлсан, пенсіянерка, доктар педагагічных навук. (fredsundervisning), Jonstorp.

Per Abrahamsson, ліцэнцыят тэхналогій, ураднік Kvinnor för För, Höör.

Бенгт Берг, паэт, Торсбі.

Ева Берлін, каментарыі, Стакгольм.

Торб'ёрн Б'ёрлунд, fd riksdagsledamot (V), Упсала.

Улоф Бакард, сцэнаграфіст, сатырык, Стакгольм.

Гуніла Бэкстрэм, пенсіянерка арбеттэрапеўта, кантактная асоба фонду Kvinnor i Svenska kyrkan/Luleå, Шкелефтэа.

Ларс Дрэйк, дапаможны прафесар SLU, ordförande i Riksföreningen Nej, Östhammar.

Ёхан Эрэнберг, журналіст, заснавальнік і заснавальнік да тыдня ETC

Erni Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.

Ola Friholt, pensionerad lärare, biståndsarbetare, aktiv i fredsrörelsen på Orust, Stocken.

За Гартана, вялікага аўтара, Лунд.

Сюзана Герстэнберг, кіраўнік Квіннора Фрэда, Лахольм.

Kemal Görgü, skådespelare, pedagog, familjeterapeut, ordförande for Artister för Fred, Стакгольм

KG Hammar ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan och Kristna fredsrörelsen. Стакгольм.

Біргіта Хедстрэм, псіхолаг, omställare och medgrundare till Nätverket Folk och Fred, Broddetorp

Лота Хедстрэм, экафеміністка і абаронца дэталяў Miljöpartiet.

Біргіта Хенрыксан, пенсіянерка vårdbiträde, aktiv i klimatriksdagen och fågelskådare, Стакгольм

Ханс Ф. Х'яльтэ, журналіст, дзеяч электроннага друку, Solna.

Jens Holm riksdagsledamot Sverige, ordf trafikutskottet, ledamot EU-nämnden, klimatpolitisk talesperson (V).

Ianthe Holmberg, pensionerad lärare, ordförande SKV, Svenska kvinnors vänsterförbund.

Ан-Шарлота Халт, пенсіянерка медыцыны і школы, Стакгольм.

Максіміліян Ізэндаль, andelsjordbrukare och skogsägare, medlem i NordBruk, Marsätt.

Сэмюэл Джарык, оперны і кліматычны дзеяч.

Гарыет Ёхансан Отэрлоо, выкладчык, член IKFF, Міжнародная кваліфікацыйная арганізацыя Fred och Frihet, Гётэборг.

Джэйкаб Джонсан, fd riksdagsledamot (V), Упсала.

Jea Jonsson, Tomelilla.

Ева Брыта Ярнефорс, журналістка, фарматарка, Стакгольм

Ленарт Карлсан, пенсіянер, тэхнічны сістэмны адміністратар, удзельнік Паўстання супраць вымірання, Упсала.

Пітэр Ламінг, miljöaktivist, Solna.

Эва Лунд, mentalsköterska, журналістка, канстняр

Томас Магнусан, тыдыгарскі прэзідэнт і Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, тыдыгарскі прэзідэнт Міжнароднага бюро міру.

Катарына Моберг, журналістка, супрацоўніца рэдакцыі каментароў, актывістка Svensk-jemenitiska vänskapsföreningen, Стакгольм.

Мікаэль Нюберг, фарматар, Багармосен.

Ёнас Олсан, цывільны інжынер, актыўны ўдзельнік Паўстання супраць вымірання, Эрэбру.

Мона Олсан, камандзір намінацыйных груп ViSK Vänstern i Svenska kyrkan, Norrköping.

Браян Палмер, выкладчык Упсальскага ўніверсітэта, Стакгольм.

Thage G Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regingerar, bl a försvarsminister och justieminister. Тэолаг. Начка.

Андэрс Ромельшэ, лекар, заслужаны прафесар Стакгольмскага ўніверсітэта і Каралінскага інстытута, Стакгольм.

Эн Росберг, sjuksköterska, medlem i Kvinnor för För, Höör.

Карын Шыббі, ландшафтны архітэкт, кіраўнік і арганізатар блізара. Nej till NATO – men enbart aktiv i “lokala” frågor och verkar genom Hägerstens hembygdsförening och Barns utemiljö i staden (BUMS), Стакгольм.

Гудрун Шыман, kommunpolitiker, fredsaktivist, Simrishamn.

Валянцін Сэвэус, фарматар фрыцідпалітычнай кампаніі, Стакгольм.

Sören Sommelius, kulturskribent, författare, knuten till TFF i Lund, Helsingborg.

Ян Стрёмдаль, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Стакгольм

Гуніла Вінберг, фарматар і выкладчык афрыканскай літаратурнай літаратуры, Стакгольм.

Ян Оберг, дацэнт, дырэктар Transnationella Stiftelsen för Freds-och Framtidsforskning, TFF. Лунд https://transnational.live

Рубен Эстлунд, кінарэжысёр, Гётэборг

Julkilausuman ensimmäiset allekirjoittajat Suomesta / Första undertecknarna av uttalandet från Finland:

Мікаэль Бёок, паляк, кіраўнік Finlands Fredsförbund, valt.maist. Suomen Rauhanliiton jäsen, Isnäs.

Mervi Grönfors, varhaiskasvatuksen lastenhoitaja, förskolepedagog, Tampere.

Мар'ятта Ханхіёкі, kuvataiteilija, bildkonstnär, Хельсінкі.

Risto Isomäki, kirjailija, författare, Hanko.

Эліяс Крон, Kulttuurivihkojen päätoimittaja, chefredaktör för Kulttuurivihkot, Хельсінкі.

Janne Länsipuro, luomuyrittäjä, ekoföretagare, Isnäs.

Клаўс Мантонен, дацэнт, кіраўнік Тэхнікен і жывых навук, дасенці, Тэхнічны аддзел тэхналогій, Тэхнічны аддзел, Хельсінгфорс.

Найсет Раўхан Пуолеста/ Квіннор для Фрэда, www.naisetrauhanpuolesta.org

Kai Nieminen, kirjailija, kääntäjä, författare, översättare, Loviisa.

Марці Нікумаа, maalari, målare, Kolari.

Helge Niva, lukion lehtori, gymnasielektor, Salla.

Ханес Нюкянен, дацэнт філасофіі, філасофскі дацэнт, Эсбо.

Веса Пууронен, прафесар сацыёлага Oulun yliopisto, прафесар і сацыёлаг, Універсітэце Улеабарга, Раваніемі, Вантаўскаскі

JP, Roos, sosiaalipolitiikan professori emeritus, professor emeritus i socialpolitik, Helsingfors.

Эска Сеппянен, kansanedustaja 1987-1996, еўрадэпутат 1996-2009, рыксдагсман 1987-1996, еўрадэпутат 1996-2009, Хельсінкі.

Tuula Sykkö, ammattikorkeakoulun lehtori, lektor i yrkeshögskola, Kemi.

Хейкі Тэрвахатту, ганаровы дацэнт і экалагічны мійёскідд, Парыкала.

Керсцін Туамала, псіхолаг, член Fredskämparna ў Фінляндыі, псіхолаг, Suomen Rauhanpuolustajien jäsen, Kolari.

Марка Ульвіла, tietokirjailija, kansalaisaktiivi, fackboksförfattare, medborgaraktiv, Tampere.

Томас Вальгрэн, доктар філасофіі, філасофскі гісторык, Гельсінгфорс.

Riikka Ylitalo, filosofian tohtori, opettaja, filosofie doktor, lärare, Хельсінкі.

 

Адказы 3

Пакінуць каментар

Ваш электронны адрас не будзе апублікаваны. Абавязковыя палі пазначаныя * *

Артыкулы па Тэме

Наша тэорыя пераменаў

Як скончыць вайну

Выклік Move for Peace
Антываенныя падзеі
Дапамажыце нам расці

Маленькія донары працягваюць ісці

Калі вы вырашылі рабіць перыядычны ўнёсак у памеры не менш за 15 долараў у месяц, вы можаце выбраць падарунак з падзякай. Мы дзякуем нашым пастаянным донарам на нашым сайце.

Гэта ваш шанец пераасэнсаваць a world beyond war
WBW Крама
Перавесці на любую мову